fredag 29 maj 2009

Det blåste hårt i går.

Så här såg det ut i gårmorse, det blåste kallt och hårt. (Klicka på bilderna om ni vill se dem större)
Jag tog på mig tjock jacka mössa och gick ner till sjön. På vägen ner har vi ett magsin(förråd) med massor av skrot. jag tittade in och blev påmind om några gamla fönsterramar som jag tänkt göra något av någon gång. När????????, tänker jag.
De har en fin patina, jag gillar som de ser ut med flagnad färg. (Om ni som gillar gammalt titta in i min andra blogg om ni vågar, för där är det snuskigt, smutsigt.)
Jag passerade en hägg, som det blåste rejält i.
Så här ser vägen ut ner till sjön. Solen har börjat lysa.
Här är badstranden som delvis är under vatten.
Det är stark sidvind, man ser det på björklöven. Skummande vågor slår mot stranden, jag älskar sånt väder.
Innan jag nådde ända ner så fotade jag i badkuren. Jag har målat båtar och färgsatt kuren så barnen ska bli glada, ideellt förstås.

Jag gillar mina båtar, trots att det är fantasi, de har slingrande snören som svänger i vinden och krullar på seglen. Utvändigt har tonåringarna i byn fått välja färg, visst blev det fint.
Jag har visst målat lite här och där upptäcker jag nu.
Nere på stranden såg man vågor som rullar in.
Ni som bor vid havet kan kanske tycka att våra vågor är små, men för att vara i en liten insjö i Norrland så är det här häftiga vågor, och det blåser rätt så hårt för att få sjön i gungning.
Och det blir så vackert.



Här ovan ser man vår sandstrand, vi har 100 meter långgrunt, och här har jag växt upp, jag låg i vattnet hela somrar, vi har en varmbrun mjuk sandbotten som jag älskar, och man ser sanden återspeglas i vågorna. Sanden brukar bli krusig och hård när man ser ner i vattnet så bildas vackra mönster. Här nedan ser man hur hårt det blåser, i löven det är rak sidvind på björkarna.

I dag har vi varmare, men halvmulet, och jag avslutar med två bilder på min kära madonna med hår, som slår ut mer och mer för var dag.


Glad sommar på er. Kram Zara.

onsdag 27 maj 2009

Flera dagars väder, och olika aktiviteter.

Fredag var det vackert väder, vackra moln och sol och sunnanvind.
Lördag stora hagel. Denna solstol ser inte inbjudande ut.
På gräset blev det en vit sörja, men dock ett intressant väder, lite åska, vind, men varmt.
Så här runda och fina såg haglen ut.Visst är de fina.
Efter en åskknall så kom det floder av regn, visst är det coolt när regnet bara öser ner stora hinkar så att rännorna nästan rämnar.
Inomhus blommar pelagonior.
Måndagen så sken solen in genom fönstret, då fotade jag min håriga kompis, en ljuvlig skapelse. En pelargon som har långa hår. Jag gillar henne starkt.
Utomhus så har mina fjällvallmo börjat växa mycket.
De har så underbara , gulliga håriga knoppar.
Samma dag tog mannen hem vedkapen.
Kolla vilken hög med ved vi ska kapa, klyva och trava in, så här mycket ved eldar vi upp under en lång vinter. Mannen ser ut att gå och fundera på den stora högen.
Måndagen avslutar jag med att visa hur otroligt fort mina violer växer nu.
Tisdagen gick jag och min make på en kvällspromenad över berget. Vi skulle se om björnen varit där, på ett ställe där någon lagt ut fisk. Först började vi gå efter en stig, en rätt stark stigning, det syns inte här, men stigen är så vacker just här.
Sen när vi kommit upp på berget så anslöt vi oss ett kort tag till en liten skogsväg, man kan se de ljusgröna löven i kontrast med barrskogen och det är en ljuvlig syn, mina vänner.
Sen vek vi av mot skogen för att runda berget och gå igenom en nyckelbiotop som vi vet om.
Där blommade dessa små skönheter, en starkt hotad art i dag. Nornan, om du nån gång upptäcker denna skogsorkide så ska alla orter anmälas till länsstyrelsen, och därigenom till Eu.
Blomman är väldigt liten, sitter lågt mot marken och är helt underbar. Jag har fotat i svagt ljus och med ett högt asa tal och det blir bättre på dagen, om man fotar de små skönheterna.


I nyckelbiotopen står ett gammalt troll, nåja de tär en sälj och numer också en starkt hotad växt i de här dimensionerna
Alla såna här ska också bevaras. De bär på väldigt många viktiga arter, lavar osv,
Kan ni föreställa er förr i tiden då allting såg ut så här i skogen när ikullfallna jätteträd, knotiga träd, rotvältor, gnirkande träd som fallit mot varandra, stod där i skymningen och någon går där ensam på väg hem, ser dåligt i mörkret, hör ljuden, av trädens gnirk och kanske berguvens spöklika hoande, ser alla konstig förvridna saker, och längtar hem, då tror jag att det inte var så konstigt att de såg alla möjliga troll, vittror och skogsfrun.
I dag så finns nästan ingen sån skog kvar alls, man måste då gå till en nyckelbiotop eller ett reservat, så långt har människan skövlat.
Så alla reservastkogar är så viktiga här i Norr, vi har ju mest stadsägda skogar, och de har inte spart på naturen.
Vi försöker att gå i de små rester av gammal skog som finns och de resterna sätter igång fantasin, man kan känna hur det en gång måste ha varit att ströva fritt i sådana skogar.
Jag älska sån gammal skog. Den är såååååååååååå underbar.
På den gamla sälgen växer Lunglav, alla kända orter ska bevaras, denna art kan inte sprida sig utom i riktig gammal skog, och eftersom det är en brist i dag så håller den på att förvinna. Lunglaven är den knöliga, fladdriga , tunna bladen som ni serbilden

Det går en liten, liten bäck genom nyckelbiotopen, som får avsluta min promenad, där tog mitt minneskort slut, och mina fötter också, det var en lång tur, inga björnspår, men så otroligt mycket vackert
Sen gick vi hem och i dag regnar det som spön i backen här.
Och vi måst in till stan, så det blir inget foto i dag. Hoppas jag kunnat dela med mig lite av skogens forna dar och de rester som finns kvar.
Kram på er alla.
Zara

lördag 23 maj 2009

UTSIKT FRÅN VÄVSTUGAN

Jag har fått en Award från Birgitta som har bloggen.
UTSIKT FRÅN VÄVSTUGAN
Och nu är jag så stolt, jag gillar awarder, jag är inte blygsam på den punkten.
Tack Birgitta. Du är en pärla. och sen vill jag ge den tillbaka till Birgitta vidare till
Vit som snö.
Ett rött monogram
Livets väv
Soltorp
Cajsas rum
En salig röra
Rosenskärans diversehandel
Lottens vita och gröna
Kullevilla
Ni är alla underbara och jag vill att ni ska veta att ni förgyller min vardag.
Kom också i håg att ordningen på hur jag lagt era bloggnamn i mitt inlägg inte betyder att jag har en hirearki i hur mycket jag gillar era bloggar utan alla är lika mycket värda.
Och jag menar verkligen det.

Ni är underbara och ni gör det så roligt, att blogga, ni är intressanta personer.
Tack.
Många kramar från mig foto-token.
Zara.

Nya härliga sommar vår bilder. Nu kommer våra ljuvliga dagar i Norrbotten.

I går fotade jag en hel del bilder, först fotade jag en av de allra första blommor som blommar här, hos oss, jag vet inte namnet på den.
Blomman har funnits här så länge jag kan minnas, dock har jag aldrig sett insekten förrän i år.
Är det någon som vet vad detta är för en insekt?
Klicka på bilderna för att förstora!!
Sen såg jag morgondagg i vår vilda daggkåpa. Kolla daggen ligger som en härlig glaskula i en kupad hand av grönt. Solen sken och det var så vackert.
Sen blev det lite moln och i halvdis glittrade vattnet så där mysigt, i viken man ser från framsidan av vårt hus.
Sen kom det en hagelskur, jag satte en kruka över sipporna. Och när haglet var förbi så kunde jag inte hålla mig från att ta en serie bilder på de underbara sipporna.

Vitsippan har nu slagit ut för fullt.
Blåsipporna ser ut som ett blomhalsband.
Närbild.
Och sen blev det en regnskur och en vacker regnbåge.
Nästa dag i dag så gick jag på en promenad i grannbyn, på ett par strängar(ledningar) så hade ladusvalorna anlänt.
När jag gått förbi vände jag mig om och fick se att två svalor till kommit dit, och då blev det fajt mellan paren om vem som skulle sitta på strängarna.
Två fina björkar på varsin sida av vägen, passerade jag, när jag gick över en kulle längst vägen.
I en säljbuske arbetade an humla flitigt, och den hade mycket jobb där med alla videkissar som nu slagit ut i full blom.
Som avslutning så hittade jag en massa påskliljor vid en husvägg, de har nog en källare där, så därför klarar sig liljorna hos dem eftersom det sipprar ut värme under vintern i jorden från källaren och på det viset går det.
Glad vår nu har vi det ljuvligt här hos oss.
Kram Zara

onsdag 20 maj 2009

Vitsippedansen, bland de blå.

I dag upptäckte jag en sensation i min trädgård.
Jag har ju tidigare lagt ut bilder på mina blåsippor som jag fått från Hälsingland.
Förra året trodde jag de höll på förvinna mer och mer, men så i år så kom fler blommor och jag har sett att jag hade vitsippeblad, men trodde aldrig att det skulle bli något av dem.
Så förra året sände jag en liten bön till han där uppe;-Snälla, snälla du jag, ge mig vitsippor också.
I dag innan jag nådde fram till blåsipporna så såg jag en liten vit sak där, och ja det var förstås en liten vitsippa.
Oj vad upphetsad jag blev. Jag kröp omkring på marken med kameran, till slut så låg jag på mage och fotade för att komma dem nära.
Samtidigt som jag studerade mina underverk, blåsippor och en liten liten vitsippa så tycktes min själ sväva ovanför mig fylld av lycka och i tanken så dansade jag vitsippedansen där runt som en galning.
Ja det kan ju tänkas överdrivet för er alla som har hav av sippor, men för mig är det ett Guds underverk.
Tack snälla Gud, för att du tänkte på mig, sa jag och tittade lyckligt på blomman.
Mina barn fick förstås genast upplysas om underverket.
En liten vit blomma, och en sån sensation.
De små sipporna har trotsat dryga 35 graders kyla, käle i jorden, is och snö, vatten, hagel, stormar, mörker, torka, regn, ensamhet, och så står de där helt ovetande om alla sina besvär, tänk att de överlevde.
Min själ svävar fortfarande omkring av salighet, dansande av tacksamhet och lycka över mitt underverk och till han där uppe som hörde en liten bön.
Tack du Gud för dina underverk.










En liten svartvit flugsnappare har också anlänt till min trädgård, ett riktigt vårtecken och den spelar så vackra melodier, man bara njuter av dess lovsång.
Klicka på bilderna så ni ser sipporna bätte, de är så ljuvliga, de är de värda, en liten extra titt.