tisdag 6 mars 2012

Skidväder.

Mina nya träskidor, så ljuvliga att åka på, det går att åka ånyest, betyder att man kan åka ovanpå snön,utan att sjunka till botten, vi har rätt så djup snö, så man vill helst inte sjunka ner.
Plastskidor kan man kan åka med efter skoterleder, men mina nya skidor kan man åka med som förr i tiden, då vi använde träskidor, så nu kan jag åka där vi inte har spår. Mycket kul.
I helgen så åkte hela familjen ut på en tur, men sönerna vill upp på Gumberget, ett stort berg i byn. Det ville inte jag, för att åka uppåt, uppåt och uppåt, det är inte min grej.
Speciellt inte med nya skidor, som man inte lärt in sig på ännu.
Man måste sätta ut skidorna i sidled, för att inte kana rakt ner.
Utsikten är bedövande vacker, på vägen upp, men gissa om jag svor åt backarna upp.
Eller snarare en enda gigantisk backe upp på hela berget.
 Till slut så kom vi upp, och så här är utsikten där uppifrån.
Där nere i en pytteliten by bor jag, omgiven av skog, och tyvärr hyggen, där en gång mäktiga skogar susade, är det som ett mosaiktäcke nu, men det är ändå vackert där uppifrån. En liten landsväg slingrar sig genom skogen där nere.


Mina söner njuter av den fina utsikten, här brukar vi gå upp sommartid också, och det var ett tag sen sönerna var där så de gillar att återkomma.
Där långt ner på isen så fick jag se två små prickar, zoomade in allt vad kameran kunde, och tog en bild.
Här är då in zoomat och ändå så är det bara prickar man ser. Det är två människor på promenad på isen.
Man ser här också lador, och någonstans där i skogen där nere bor jag.
Isen ligger och den kommer att ligga ändå tills i början av maj. Ca 15 maj.

Ja sen ska man ju ner och det är läskigt.
Jag är otränad och trött, jag fick kryssa mig ner, genom skogen, och på hyggen, för man kan inte släppa, då åker man på huvudet direkt.
På nästa bild har jag bara en liten bit ner till byn kvar.
Ni ser skoterleden under mig, men den kan jag inte följa det är så brant, och går fort, så jag åker ner i lössnön. Faktiskt ganska kul, måste jag säga, men om benen inte varit så trötta efter den branta stigningen upp på skidor.
Här nere ser man nu ett litet hus som två äldre i byn bor i. Det är inte riktigt här mitt hus är utan längre åt vänster, inte i bild. Den lilla viken där nere är vår badvik, under sommaren.
Men här är jag som sagt nästan nere.
Vi har fantastiska ljusa, vita dagar nu.
Kylan verkar ha släppt sitt grepp, och folk åker skoter och  skidor. Fikar ute gör upp eldar och grillar hamburgare, och korv, osv.
Hemma nere i stugan där har nu taket rensas, halva taket från snö, så nu ser jag knappt ut.
Kolla in ska ni få se.

 Min man står på stegen som nu sitter fast i snön, bilden ovan. Här står han på den packade snön, som också rastat in på altanen, han fick ta bort snö från fönstren på altanen som rasat in. inte så mycket, men för säkerhets skull.
Inomhus så ser det ut så här och på den här sidan av huset så har det ännu inte kommit ner från stora taket.
Ser ni snön där ute man ser knappt ut.Men det är ju bara takraset. Maken kanske ska låna en traktor och hyvla av lite.
Vårvintern är här i Norrbotten. Jätteskönt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hoppas ni alla har det underbart, ni som påtar i trädgården redan.
Många kramar till er i Norr och i Söder.
Vita Zara