Dottern kom på besök en dag, då bakade jag hastbullar från min farmors bakbok,från 40-talet,min dotter gillar det. Man kan skymta lite av henne i bakgrunden.
Utomhus vill inte violerna ge upp. Jag tycker att de är vackra trots allt.
I bilden nedan ser de nästan ut som kanderade violer, frostiga av frost inte socker.
Äntligen städade jag altanen, och plockade lite mossa, som jag gjorde kuddar i krukor och hinkar av, för första gången, det var enkelt effektfullt och kul.
Tro nu inte att jag alltid haft så här pass fint.Vi har rustat i sommar, före denna sommar såg det helt annorlunda ut, kanske visar i något annat inlägg.
Nedan ser man att jag har liten samling med lyktor, gillar de gamla lycktorna.
På kvällen har jag tänt ljus ute, det känns lite bra när mörkret faller i norden.
En bild inne där jag också tänt ljus, och denna bild har jag starkt förskönat med att göra den i sepia.
Jag har en förmågan att samla på mig mer och mer så det blir för mycket, och det såg rörigt ut med färger och former, men ett liter trolleri med sepia fixade till det så nu blev mitt skåp förskönat.
Vi tänder nu alla våra ljus så vi kan känna hur vintern och julen
sakta anländer in i våra sinnen. Det känns som om jag har börjat försona mig med vår lånnnnnnnnnnga årstid nu igen i Norrbotten.
Som ni vet så älskar jag snöfall, däremot mörker och kyla inte.
Men nu har jag nog redan försonat mig med att den kommer. Hoppas ni också har det.
Jag önskar er alla en häääääääääääääärlig helg, och många tända ljus och varma stunder.
Kram mig Zara
