Denna Award har jag gjort till alla som besöker mig och skriver lite ibland. Bilden är ett foto på en liten del av en tavla som jag gjort för några år sen.Tavlan föreställer en fantasiblomsteräng med tre älvor på, just den här älvan är huvudperson, och hon landar på en blomma, blomman tar emot henne i sin famn och liksom böjer sig uppåt mot älvan för att välkomna henne. Sen har jag också målat realistiska bilder, just den här bilden är rätt så förenklad och inte så mycket bearbetad, och så har jag minskat ner den väldigt till award, men min lilla älva,(jag älskar älvor)min älva får representera mitt tack till er mina vänner i cyberrymden.
Tårta till Birgitta på hennes namnsdag
Birgitta med bloggen
Utsikt från vävstugan har gett mig en utmaning som är omöjlig att klara, eftersom hennes blogg är så mycket mer än bara ett ord.
Cilla i bloggen vit som snö kom på så fina ord, kombiord.
Precis som jag också tänkt, men vilket kombiord då, man tänker ju på personen bakom så mycket, och då skulle det ju bli,hänsynsfull, eller kärleksfull, eller en riktig kompis, eller vänlig, eller, kvinnan med de vänliga vältaliga orden, hur beskriver man bloggen, svårt.
Kanske, som att komma hem, hemtrevlig, eller skickligt, eller proffsig.
Birgitta är ju superproffs på vävning. Och så får vi se hennas vackra natur, och jordbruket, hästen och kor, odlade ängar,så vackert.
Som ni ser så fuskar jag lite, har svårt för att hitta bara ett enda ord, men mitt val får då bli.
Supervackravävarbloggenkollainsåfårnise. (nästa ett ord,)
Och sen så säger jag förstås till Birgitta, hurra, hurra, grattis på din namnsdag.Tårtbilden är till dig.
Utmaningen låter jag inte gå vidare till någon specifik blogg, jag tycker det är för svårt, men alla ni som vill ta den, får fritt välja att ta den, kanske är jag tråkig, men som ni ser så klarar jag inte av denna svåra uppgift. Kanske lär jag mig, kanske till nästa gång.
Men önskar dig kramar och en god tårta, helst en riktig,
Birgitta.
Till alla, som skriver till mig, vill jag säga.-Ni har glatt mig och redan sagt så mycket fint till mig, som jag inte i min vildaste fantasi kunde drömma om, ni berömmer mig och säger att jag kan så mycket, och jag som inte tycker så alls.
Det känns uppmuntrande och ni har alla rört mitt hjärta så otroligt mycket.
Så mycket så jag blev tyst och visste inte vad jag skulle göra för inlägg, jag blev stum.
Dels för att jag blev tacksam för alla era fina ord, och dels för att jag som inte tycker att jag kan något särskilt, undrar nu, kan jag?
Sen också sist men inte minst, var har alla ni hållit hus, som är så underbara människor, hur kan ni gömma er i era hem, ni borde finnas närmare så jag kunde hälsa på.....................
Ja jag vill bara säga,Tack, tack, tack.
Och det känns så futtigt, som om det inte räcker till.
Och så tack för att ni delar med er av era hem och allt vacker som jag aldrig skulle ha fått se annars, och era personligheter, det är ju bara så otroligt härligt.
Ni är fantastiska allihopa.
Tack för att ni finns!Kram Zara