söndag 17 maj 2009

Vårkavalkad i Norrbotten

Den enda blåsippegruppen i hela byn och den har nu överlevt 3,e året i Norr. Nu har den alldeles nyss slagit ut.
Jag gick en liten promenad, började i min trädgård hos blåsippan sen gick jag ner till sjön. Här ligger vår fiskebåt och längtar efter en liten åktur, eller var det kanske jag som ville på en åktur, jag tro det. Vi kan fiska lekgädda nu om vi vill, och det ska vi, tyvärr så har motorn kapsejsat, men vi kan ju ro, tills vi får en annan motor. Det är ju högvatten än, flöd, som vi säger här.
En bit från båten är stranden som just nu är under vatten och björkarna precis ovanför vattenspegeln just nu.
Så här kan ni se att nu har våra björkar inte alla men många fått musöron, och just nu och ett tag framöver så är det så extremt vackert när björkarna kläs i den ljuvaste skira grönska man kan tänka sig.

På väg upp från sjön såg jag att blåbärsljungen har knoppats. Den lyste så vackert i skogen.
Nästan uppe på gården så fotade jag en knoppande hägg. Så här långt har nu häggen kommit.
På min gård så har nu några tulpaner orkat sticka upp sin lilla näsa ut jorden.
Sen på min halvfärdiga altan står några violer och växer så bra.
Till slut gick jag in och fick se den underbara vårsolen som lyste in genom rumsfönstret på ett skåp som stått där i all evighet,(ska renoveras nån gång, det har bara stått där i över 20 år nu)
Det tillhörde min mans morfar som var rallare i Kiruna, han var med och byggde järnvägen dit upp.

Här nedan står en ram och en gammal stol, som hamnat där för att vi renoverar en annan del av huset, stolen har tillhört min släkt i snart 200 år, det finns bomärke under så man kan spåra den så långt tillbaka och benen fram är så nötta så stolen lutar liksom framåt, men jag gillar den., man ser bara ryggen här, men jag gillar när solen lyser in så där på något hörn, i min lilla värd.
Sen tittar jag ut på den nu öppna sjön och det är underbart, då ser det ut så här.
Med det vill jag önska er alla som har varit med i vårteckenutmaningen en god vår och sommar, som nu först klappar på dörren hos oss.
Och Tacka Humlebacken för initiativet, som jag tycker var jättekul.
Eftersom jag lika fotar som en galning alltid så kommer jag förstås inte att sluta med mina, sommartecken blir det nu snart.
Här blir det lite mer natur och sommar framöver, och varvat med bygge inredning, och utebad, fisketurer, blommor.
Med det vill jag tacka er alla som tittat och tittar in en Jääääääääääättekram, och en mycket underbar sommar. Tusen, tusen tack ni som skrivit en rad ibland, det har varit så rooooooooligt.
Vi ses ingen.
Zara.