Äppelträdet i full blom, solen skiner, det är varmt,trädet bommar snabbt över. Plötsligt kommer mörka moln in och åskknallar smäller, en enorm hagelskur smattrar öronbedövande på vårt plasttak, så vi står och iakttar hela skådespelet på altanen, på några ögonblick är allting täckt i regn och stora hagel, det är härligt i luften och rätt så coolt.
Här ser man hagelskurar som regnar ner, de ser ut som vita ränder på bilden.Bilden här inunder visar vår provisoriska bro, som är helt dränkt av regn och hagel, kolla de små söta vattenringarna som bildas på brädorna, visst är det läckert.
Här ser man att haglen är rätt stora, de studsade uppåt när de landade på på gräset som små bollar, det såg jättekul ut, på bilden syns inte studset.
Efter ovädret blev tulpaner och blommor lite skräpiga, trasiga, men Oooo så vackra med vattendroppar på.
På kvällen klarnade det upp, då sa jag till maken, vi far och fiskar lax, innan laxen gått förbi i älven.Vi åkte någon mil uppåt älven sen promenerade vi genom skogen och på bilden här nedan har vi kommit fram nere vid älven. Klockan är ungefär tio på kvällen här. Det busiga vädret är väck och solen skiner, och bildar sitt varma kvällsljus över de partier som träffas av dess strålar.
Stenarna längs älven var så vackra mot det gröna, och vattnet, en helt sagolikt vacker skogsälv som jag bor i närheten av.
Små fina stigar som trampas av renar och fiskare har blidats längst älven, vi följer stigen på väg ner mot laxgropen.Nu är vi nästan framme, vi kan se att en person redan står och fiskar lax, där nere i älven.
(tilläggas kan att vi är rätt så restriktiva mot laxfisket)
Vi stannar här, pratar med den andra fiskaren, han har inte fått något, men sett laxar som varit upp.
Vi fiskar, vi eldar, vi äter vi pratar, timmarna går och bilden visar älven uppströms, dock så var det inte så här mörkt, utan kameran gjorde en silhuettbild.
Klockan är nu snart 3 på natten och vi beslutar att gå hem, jag vi fick ingen lax, jag fick ett hugg, men det kan ha varit vad som helst för en fisk.
Fiskaren vi träffade på beslöt sig för att göra ett sista försök, under tiden som vi gick hem.
Här har min man fotat mig när jag är på väg hem med flugspöet i handen, de växte smörbollar och andra blommor efter vägen, det var sååååååååå vackert.
Se där försvinner jag bakom buskarna, mina blommiga stövlar passar inte in men jag gillar dem, och de fungerar.
Här vindlar stigen fram längs älvkanten, och skogen, allting är sååååååååå vackert, jag bara njuter av vår älv, vi fick ingen lax, men så mycket annat.
Nu närmar vi oss slutat av stigen som går vid älven.Den vindlar sig fram som genom en vacker och välplanerad park, men allting är naturligt.
Kaffesump kallade vi dessa blommor som växer där längre fram på stigen som om de var planterade i de vackraste av stenpartier.
Åkerbärsblomman blommar i massor lika fint, det blir nog underbart goda bär, och mycket i år.
Rubus Arctikus är Norrbottens landskapsblomma, Åkerbärsblomman.
Tillsammans har de beslutat sig för att växa, här växer de sida vid sida. i en liten skreva, mellan stenarna, så fint.
Sen gick vi genom skogen till bilen, när vi körde på vägen störde vi en gösse hare som sprang virrigt hit och dit, de är rätt så roliga.
Vi passerade några gårdar, där står också en gammal bytall, folket sov i alla gårdar och jag var såååååååå belåten med de vackra synintrycken, som alltid är svåra att få fram på bilden, för man kan ju inte höra forsens brus, se laxen hoppa, eller, känna den mjuka vinden mot sin kind.
Så fin är naturen.
Nästa dag planterade jag blommor, sent, men bättre sent än aldrig, så jag avslutar med den här bilden på en väggampel som legat ute i gräset förra sommaren för att få en sån här härlig naturlig patina.
I denna planerade jag mina älskade Rosenskäror, och tänkte på min härliga fisketur.Sen vill jag säga sköt om er alla ni.
Vi ses snart igen.
Kram från mig Zara till er alla, där ute, i cyberrymden.
