Nu står jag nere på ängen mitt i blommorna.
Där uppe ett litet hus.
Husen ligger som en pärlrand längst en ås, uppe på backen.
Kolla in ett bollmoln.
Här på bilden kan man se en hel äng som snart ska blomma med Hundkex, det kan ju förefalla bra, men, ja nu kommer ett men.
Denna äng var förr fylld med allehanda örter, det är så här att när man slutar att plöja och bruka marken, bara slår, så ta Hunkexen över till slut.
Det vill jag inte, för då kan jag inte fota några mer blomsterängar, med en mångfald av örter.
Jag tycker Hundkex är vackert, men mångfald vackrare.
Mina blommor som jag odlade i verkstaden har nu äntligen börjat växa till sig.
Nu mina vänner så lämnar jag mitt sommarparadis för några dagars resa.
När jag kommer tillbaka så får ni veta mera.
Hoppas ni har härligt sommarväder.
Vi ses igen.
Kram Zara