En båttur, vi åker över sjön till andra sidan, där älven mynnar ut. Man kan se att älven eroderar allteftersom och byggs upp, den förändras, och nya sanddyner kommer och går, här ser man en del träd faller ut.
Ungefär där båten är lite till vänster och den där lilla gräsruggen rakt fram, där kunde man för bara några år sen gå över, och hela min barndom har man kunnat det, men när de började med flottning i älven så grävdes ett biflöde igen och vattnets naturliga färd förändrades, här är resultatet av det, återigen skogsbruket.
Egentligen så skulle de få återställa allt som de gjort, men det vill de inte göra, eftersom det kostar pengar.
Vi kör nu båt igenom där man förr kunde gå, så stiger vi upp på en sandstrand, men det har regnat så mycket så stranden är inte stor nu. Om man tittar noga kan man se att maken står där borta och har gått för och dra upp en gädda.
Jag bara njuter av allt det fina.
Maken tar en bild av mig i den underbara sommaren. Vinden blåser ljummet och solen skiner, allting är ljuvligt.
Kjolen fladdrar och halsduken med, jag har alltid hatt för att skydda mig mot solen som jag får utslag av, men jag saknar inte att sola. Ja gillar hattar och sånt där flidderfladder.
Vi äter en bit i båten, stekt lax och nå frallor jag bakat av dinkelfullkorn, och annat gott som vi fyller i, hann inte göra färdiga mackor, men så här blir det ofta för oss, snabbt i väg, och stoppar bara ner nåt. Kåsan ni ser i bilden har jag täljt till från en enda bit, jag tog en vedbit som Maken skulle slänga in i panna, och såg att den skulle bli en kosa, och nu är den redan 8 år gammal.
Kåsan hänger med överallt.
Sen går jag upp och njuter av den vackra naturen ännu en gång innan färden går hem över sjön.
Vi ser näckrosor, men vattnet är högt så det syns inte nå många.
Vi passerar en liten holme Ö som mina förfäder ägt ända sedan de kom hit på den är platsen.Numer har min kusin den, när pappa dog så köpte han den av oss syskon, som barn var jag ofta där med pappa.
Vi ser flera olika rovfåglar när vi åker över sjön.Här en ormvråk.
Snart är vi hemma, en dag att minnas när kölden biter på, en sån där dag man tankar och suger i sig av sommaren.
Nu har jag och kameran varit på vår första tur tillsammans.
Hoppas ni tankar fina sommarminnen, att bevara inom er.
Tack alla ni som har gett mig så gulliga kommentarer, jag är så glad för dem, och ni är speciella.
Ni är underbara.
Många kramar till er alla, från mig,
Zara
