Fönstret

I år blev fönstret kyrkligt.

Vi har målat snickrat själva på tyg och trä.Kung bore gjorde resten, snygga kristaller.

 

Kunde inte ta så bra bilder i mörker, med mobilen och rimfrost på fönstret, fönstret står i ett rum som ej är uppvärmt.

Men vi gjorde ett kors och en text på julevangerliet.

Men budskapet är desamma.

Ett barn blir oss fött en son blir oss given.......................................

Julens budskap.

En julgåva till oss alla.

.                                                                                  

Min jul är röd.

Min jul är röd och vit, men fortfarande inte färdig, med julförberedelser.

En bild med skakningsorkärpa, den gillar jag, man kan skymta en vävstol där inne.

Mattrasor i en kartong, vackert.

Nästan alla de här trasorna fanns kvar i magasinet efter min farmors död.

Hon har varit död i mer är 30 år

Sen hittade jag dem, och de är hur fina som helst, man kan se att farmor klippt från gamla kläder, gardiner och sen ser man hur hon nystade dem, jag minns hur det blev när hennes vana händer gjorde nystan, de såg jag så många gånger, det blev som ett hål av fingret, i mitten på nystanet.

En märklig känsla att nu väva med det hon höll i sina händer för så länge sedan.

Trasan närmast som är blå, det tyget hade farmor en lagårdsrock av, kanske det här var en liten rest?

Eller kanske just den rocken.

Lagårdsrocken,har jag minnen av, när hon hade den på sig.

En märklig känsla infinner sig när jag ser just den trasan, så många minnen, hon älskade korna, hon mjölkade för hand så att skummet yrde i hinken, hon lutade huvudet mot kon, och kon liksom bara släppte mjölken ifrån sig.

Jag tror att både hon och kon mådde bra.

Hon sa att det bästa hon visste var att få mjölka för då vilade hon.

Här står nu vävstolen som generationers kvinnor vävt på ända sedan början av

18-talet, jag har hittat vävskedar som hör till den som är så gamla.

Många gånger har jag undrat hur de levde sina liv, de som satt där före mig, så knyts dåtid samman med nutid, i datorns tidevarv, så viskar de som gått före till mig.

Gammalt och nytt blandas, inom mig och utanför mig, jag går ett trappsteg upp och där ser man detta, helt oklart, vi hann inte före jul.

Vi skulle bygga en vägg av fönster, gamla fönster.

I mitt sovrum sitter nallen kvar under de lysande prismorna, nallen köptes till han som är 17 år nu, så går tiden vidare.

Som en rök är ett människoliv, står det i Guds ord, den blossar upp och snart är det förbi, den kan låta dystert, men jag tycker inte det, utan vi bör påminnas om vad som är viktigast i livet, och att julen är en kristen högtid.

generationer kommer och går, och Guds ord består.

Gud är kärlek står det, och kärleken bär vi inom oss, kärleken är det där som värmer, som gör tillvaron värdefull.

Ta hand om er, och varandra.

Älska varandra.

Kram Zara

Ni vann utlottningen

Jag skrev ner alla namn och alla de som hade tre lotter, skrev jag tre gånger.

 

Sen klippte jag ut alla och vek och gjorde lotter.

En av sönerna fick dra lotterna.

Första lotten gick till AnnaMaria med bloggen

Ett rött monogram.

Nästa gång så blev det en som heter Titti med bloggen,

Vanlij och Citron.

Sen blev det Birgitta,men bloggen Utsikt från Vävstugan,

helt otroligt, jag som vunnit en duk från henne

Nu är det bara lotten för armbandet kvar.

Min älskade son drar den sista lotten.

Sen ser han konstig ut och jag tänker varför?

Jo han fick samma namn som förut.

Gissa på vem?

Jo du AnnaMaria vann armbandet också, jag vet inte ens om du var intresserad av det, men rätt ska vara rätt, och nu fick du två saker.

Grattis på er, nu vill jag att ni mailar era adresser så jag kan skicka paketen.

God Jul.

Sen vill jag tacka för alla era otroligt gulliga och snälla kommentarer om mina arbeten, och så önskar jag er lycka till med nästa utlottning i stället.

Ni vore alla värda ett pris.

God Jul och många kramar till er.

Zara

Krans och lull lull och kärringkrut.

 

Ja så kom jag mig då äntligen för med att, binda en krans till min dörr,

här är den inomhus.

På dörren ute.

Så blev den.

Inomhus så hittade jag en plats för kärringkrutet, ja egentligen så heter det mattlummer.

Men det kan ju finnas lite annat kärringkrut där inne också.

Man vet aldrig...............

 

På lampan i köket, virade jag runt den, lite löst och ledigt.

Sen har allt möjligt hamnat där.

En liten älva eller en ängel.

Vita tofsar, dingel dangel.

Min adventsstake, har lite tingel tangel.

Adventsljusstaken köpte jag när barnen var små, och det är så många minnen, så jag vill inte måla den, och inte köpa en ny vacker, så den får användas ännu.

 

Jag är inte någon minimalist, men heller ingen stor konsument.

Saker bara hamnar på ställen som här, det är tacksamt att hänga på lampan.

 

I bakgrunden kan man se att det blev lite mer dukar än vad jag tänkt från början, köket blir verkstad, fullt med strykjärn, tyger färger penslar osv.

Här nedan ser man en del av de dukar som jag nyss tillverkat.

 

Avslutar med min förtjusning av allt som hänger, jag hänger saker överallt, fullt i fönstret med tingel tangel eller dingel dangel, ja som sagt ingen minimalist.

Än har jag knappt julpyntat.

Hur går det för er där ute i cyberrymden, ni stressar väl inte, visst hinner ni ta er ett gott vin och en god bok, eller en god middag, eller ett skönt bad, och koppla av, försök i alla fall, det är det värt.

Sköt om er.

Kram Zara

Utlottning

 Utlottning i min blogg. Jullotteri.

 

Jag lottar ut dukar och ett armband som jag tillverkat själv.

Jag vill att du ska berätta vilket pris du är mest intresserad av.

Armbandet får då bli ett fjärdepris..

Jag har ritat mönstret fört över till egen plast skurit ut schablonen, med kniv, sen har jag tryckt med textilfärg.

Dukarna är i Linne.Handtvätt.

Detta är första priset, en vit duk på hellinne

Trycket är ljusare,än vad det ser ut på bilden,.grått tryck

.

Andra pris är mörkt linne, 

Trycket är helvitt.

 

Tredje priset är denna julduk, (sockerskålen ingår ej)

 

Fjärde priset är armbandet som jag tillverkat av sötvattenspärlor, och blåa glaspärlor med små krumelurer.

 Armbandet är ett sånt armband som ska sitta långt ner på handen så att man kan se armbandet om man har ett långärmat plagg, så berlockerna hänger ner på fingrarna.
Ni gör som ni brukar.
En lott och en kommentar.Två lotter och länkning hit samt kommentar.Länkar ni med en av de här bilderna så får ni tre lotter.
Lycka till ni allihopa.Jag tar en liten bloggpaus undertiden, för hemma finns så mycket att göra nu, kanske tittar runt hos er lite under tiden.
Kram Zara

Förra året.

Så här såg det ut förra året i den delen av mitt hem som vi inte hunnit göra klart, man kan se att det inga innerväggar är utan bara gullfiber.Jag hittade äkta gamla 50-talsgardiner, som jag satte upp, och så gillar jag de här gigantiska julstjärnorna.
Det är stökigt, och inte klart, men man måste göra det bästa av situationen, veden ligger på golvet.
Det är egentligen fyra fönster, men de rymdes inte i kameran.
Och järnspisen är inte färdigmurad som det ska vara, det går lite trögt, här.
Men så här ser det, ut, inte några vackra bloggbilder precis, men det är min verklighet.
Väggarna är i år igensatta, men då är inte golvet klart.
Sånt är livet.
Kram Zara

Solen står lågt, men småglimtar är också vackra.

 

En solglimt letar sig in genom fönstret och bildar ett vackert skuggspel, på väggen.

 

Svaga solstrålar på torkade översnöade blommor.

Violerna får stå kvar, jag gillar förfallet på något vis, det ser vackert ut.

Sista resan till stugan i skogen, innan vägen snöar igen.

Jag tror nästan att vi har en granodling på tomten, det här är bara en liten del av tomten, på nedresidan finns det massor av granar, hade ni bott här så skulle ni ha fått ta granar där, för vi måste lika ta bort dem, det behöver röjas.Ja ni skulle ha fått granar ändå, det växer upp nya hela tiden.

Vissa granar är glesa andra är finare, och jättemånga i julgransstorlek.

 

Anledningen till att vi åkte dit var att en fågel flugit genom en fönsterruta och då måste vi plasta in den tills vi kan byta ruta, så det inte snöar in.Man kan se att dagen är kort, det hade börjat bli mörkt, kl 15.00

.

Väl hemma är kl.16.00 och så här mörkt är det redan då, men vi har lite snö nu och så tänder vi mycket ljus, så det är okej.Snön lyser upp så det känns inte mörkt.

Den här pippin tog jag en bild av på morgonen, större hackspett, heter den, och den har ett städ i vår lyktstolpe.

Den är söt tycker jag.

Ha en bra dag ni alla.

Kram Zara.

Ljuskrona och konstverk

Ett litet hörn i min lilla värld. Tavlan på väggen har jag målat, en ljuskrona hänger lite för, och en liten vit halv nalleskylt som en av mina älskade barn gjort, som barn.
Båda ljuskronorna har jag ritar själv, mönstret, böjt med tång, svetsat målat, osv,osv.......
Tavlan föreställer två harrar på en sten, en läderkaffepåse, en kaffekanna, och en kosa och en kniv, och ett flugfiskespö.
Jag gillar också såna här cissusar, blomman, gillar även de gula löven för dess former.
En del säger att jag kan måla, men jag visar sällan något, jag är bara här, så jag vet inte riktigt.
Jag kanske borde satsa på min konst mer, vad tycker ni?

Den här ljusstaken köpte jag billigt för att den ena ljushållaren inte fanns.

Min son har då gjutit själva ljusmanschetten, maken har svarvat ljushållaren, sim salabim, då blev det en hel ljusstake.

Ni ser den som blänker, har inte målat den ännu.

En bild från min bänk, min ena son har odlat många kaktusar så nu finns det kanske lite för många, men vad gör man.

Den andra sonen ska ha det stora ölglaset där, jag tog bort det men han säger att det är så bra budskap på.

Man ser glaset till höger, det står,- Dont Worry by happy.

De här fönstren råkade jag köpa på loppis i sommar.

Nu har mina söner hittat på ett byggprojekt i huset, och jag kommer då att kräva att få ha fönster där, så nu kommer de gamla fönstren till användning.

Spåren av mina barn finns överallt, även bokstavligen, de går ut barfota i snön på altanen.

Inga små fötter längre.

Min gamla mjölhämtare tycks ha blivit både glömd och fastfrusen i maken, nu också med en skön frostdekoration på.

Min spark står troget och väntar på en åktur, men det är inte riktigt åkväder ännu.

Men snart ska vi svischa fram på vägen.

Sparken och jag.

Måste visa hur otroligt frostkristallerna är formade som stavar.

Avslutar med en krans som jag gjorde förra året till min vän,lite kitschig, men så måste det också få bli ibland.

Kram Zara