fredag 18 december 2009

Min jul är röd.




Min jul är röd och vit, men fortfarande inte färdig, med julförberedelser.
En bild med skakningsorkärpa, den gillar jag, man kan skymta en vävstol där inne.


Mattrasor i en kartong, vackert.


Nästan alla de här trasorna fanns kvar i magasinet efter min farmors död.
Hon har varit död i mer är 30 år
Sen hittade jag dem, och de är hur fina som helst, man kan se att farmor klippt från gamla kläder, gardiner och sen ser man hur hon nystade dem, jag minns hur det blev när hennes vana händer gjorde nystan, de såg jag så många gånger, det blev som ett hål av fingret, i mitten på nystanet.
En märklig känsla att nu väva med det hon höll i sina händer för så länge sedan.
Trasan närmast som är blå, det tyget hade farmor en lagårdsrock av, kanske det här var en liten rest?
Eller kanske just den rocken.
Lagårdsrocken,har jag minnen av, när hon hade den på sig.
En märklig känsla infinner sig när jag ser just den trasan, så många minnen, hon älskade korna, hon mjölkade för hand så att skummet yrde i hinken, hon lutade huvudet mot kon, och kon liksom bara släppte mjölken ifrån sig.
Jag tror att både hon och kon mådde bra.
Hon sa att det bästa hon visste var att få mjölka för då vilade hon.


Här står nu vävstolen som generationers kvinnor vävt på ända sedan början av
18-talet, jag har hittat vävskedar som hör till den som är så gamla.
Många gånger har jag undrat hur de levde sina liv, de som satt där före mig, så knyts dåtid samman med nutid, i datorns tidevarv, så viskar de som gått före till mig.
Gammalt och nytt blandas, inom mig och utanför mig, jag går ett trappsteg upp och där ser man detta, helt oklart, vi hann inte före jul.
Vi skulle bygga en vägg av fönster, gamla fönster.




I mitt sovrum sitter nallen kvar under de lysande prismorna, nallen köptes till han som är 17 år nu, så går tiden vidare.
Som en rök är ett människoliv, står det i Guds ord, den blossar upp och snart är det förbi, den kan låta dystert, men jag tycker inte det, utan vi bör påminnas om vad som är viktigast i livet, och att julen är en kristen högtid.
generationer kommer och går, och Guds ord består.
Gud är kärlek står det, och kärleken bär vi inom oss, kärleken är det där som värmer, som gör tillvaron värdefull.
Ta hand om er, och varandra.
Älska varandra.
Kram Zara
Skicka en kommentar