torsdag 2 september 2010

Kattsorg

Tusse vår kattkompis, en trogen följeslagare, har lämnat oss.
Efter 14 år tillsammans.
En dag så kom han bara inte längre hem. Tusse har kommit hem varje kväll.Vi har letat, vi har ropat, och vi har gått runt halva sjön. Den 14 augusti var den sista gången som vi såg dig Tusse.
Var är du Tusse?
                                                           Vår älskade Tusse
                                                          Vi är ledsna, vi saknar dig.
Ja det kanske verkar överdrivet, men inte visste vi hur mycket vi skulle sakna Tusse när han en dag efter 14 år försvann. Det var något speciellt med honom.
Han blev lite tröttare, han sov hela sommaren på verandan, högt upp och tittade ut över sina domäner, inte en enda katt tordes upp på gården, när han levde.Nu är här fullt av andra katter.
Katter kan vara borta länge, men vi känner att han inte lever, ändå ropar vi var kväll, vi har ringt två olkia fjärrskådare, de pekade åt två olika håll, vi har åkt bil, letat i gårdar runt om i byarna, gått i skogen, lockat utanför alla sommarbostäder, och stugor, allting är lönlöst.
Ledsen är vi alla i familjen, men den som är mest ledsen är en av sönerna som Tusse valt ut.
Jo jag är också ledsen.
Man kan tycka att vi överdriver, men 14 år är en lång tid, och sonen som sovit med Tuss i 14 år, sen han själv var ett barn, det måste kännas.Tusse satt alltid hos honom.
Tusse har haft det bra, han var inte kasterad, han sprang fritt ut och in, åt och sov när han ville, blev kelad, och ompysslad, högt älskad, han har haft ett bra kattliv. Det känns så bra att veta att vi gav honom det bästa.
Nu tar vi farväl, och skulle han dyka upp så blir vi överlyckliga, men vi har beslutat att vi måste ha en katt, det går inte annars, så nu har vi börjat leta efter en kisse.
Vi känner oss tacksamma för alla fina år tillsammans.Tack Tusse!! Vi saknar Honom, men måste gå vidare.
En liten tragisk historia, men så är livet, man saknar de man mister, och förstår oftast inte förrän de är borta.
Ta hand om varandra, och era små husdjur, och var dag som ni lever.
Ni är guld värda för alla de som älskar er.
Jag anser att livet är dyrbart i alla dess former.
Vi måste njuta av var dag, och var stund tillsammans.
Tack alla ni som hälsat på mig, undertiden vi har letat Tusse.
Många kramar till er alla.
Zara
Skicka en kommentar