onsdag 12 augusti 2009

Sjötur


I 200 år har min släkt gått ner till denna sjö, nedanför mitt hus. Jag är 6,e generationen och mina barn 7,e.
Det här är en gammal kärrväg som användes förr, men som nu fungerar som stig.
Huset vårt är bakom oss, och sjön nedanför, vi ska åka till en speciell plats på andra sidan sjön.
Jag är på väg ner, de andra väntar.
Bilden nedan ser man en av sönerna och flickvännen, en annan son gömmer sig bakom den första, båten är full med fiskedon och kuddar,filtar osv.



Vi åker ut över den glittrande sjön.

Bilden nedan har vi nått andra sidan, där bonden har några getter på sommarbete.
När jag var barn gick vi med ungdjuren hit och man tog över djuren simmandes efter en båt, till denna sidan, så länge jag kan minnas har denna plats hyst tamkreatur, och så länge jag har hört berättas.
För mig som barn var detta speciellt, vi kunde bara ta oss dit med roddbåt, så det blev inte så många gånger om året.Först med djuren, sen slåttern, och sen hem med djuren.
Vi barn badade där när de vuxna slog ängarna, här var det skönt.
Hemma innebar slåttern att vi barn skulle först bära mat i tunga korgar till de vuxna, sen när vi blev större fick vi vara med och räfsa och hässja
Och trampa ner höet i ladorna, det var inte populärt.
Höet dammade och kliade, det var varmt i ladorna, och insekter
Här på andra sidan, här var vi fri att bada och bara njuta när de vuxna gjorde slåttern, så just därför bär jag med mig i mitt hjärta att här, här är friden.
Tänk jag kan känna historiens vingslag, när alla tidigare generationer, rott över sjön, och gjort, och sett ungefär som jag, och jag kan tänka mig när de kom och upptäckte den här platsen.

Min farafar som hade generationers berättarkonst i sina ådror och var barn-barn till de första som kom trakten, (En far och hans unga söner i min släkt kom först hit)berättade att de hade sagt, så här;-Nu vet vi var vi ska bo.
Ofta tänker jag på dem när jag ser byn från sjön, och undrar hur det var.
De valde en vacker plats, det tycker i alla fall jag.

Här på paradissidan som den heter i mitt sinne, finns det små, små gula blommor, jag har fotat dem, man ser hur de lyser i min skuggbild. Nästa gång ska jag visa mer bilder, härifrån.


Vi stannade länge på paradissidan, sen åkte vi hem och under vägen hem så fick jag ett av naturens hattsmycken.


När vi kom hem hade vinden mojnat och allt var spegelblankt vid vår båtplats.
En häääääääääääärlig utflykt på sjön, med tankarna på alla de mina kära som gått före mig, och det som är nu, en stund på andra sidan, och sen hem, en sommardag, att minnas, att smaka på att känna, i sina tankar, när mörkret faller.
Så gör vi, nu laddar batterierna, emellan åt, i allt vårt arbete.

Så därför mina bloggvänner så hinner jag inte blogga så mycket nu, men det kommer mer senare, när mörkret faller.
Jag har ju fått mitt modem nu, så jag kommer att titta in ibland.
Med detta vill jag önska er alla en lika underbar sommar som vi haft, och som ännu är.
Tack till alla er bloggvänner för att ni finns.
Jag gillar er.
Kram Zara

söndag 2 augusti 2009

Problem och hundraårsfest.


Denna bild tog jag för två år sedan. Kvinnan till vänster fyller snart 98 år och hennes son sitter till höger, han sköter om henne. Tyvärr så dog hon i vinter.
Mannen till vänster är fyllda 98 år, de gick i skola i vår by tillsammans för ca, 90 år sen.
Kvinnan till höger om den gamla mannen är dottern som sköter om honom.
Han fyllde 100 år i dag, och firade sin 100 års dag i vår gamla skola som nu är en byahus.
Inga skolor finns nu i vår by, så mycket har förändras på 100 år, då fanns inga vägar hit, endast kärr-vägar, för häst och vagn, det fanns ingen elektricitet, man hämtade vatten i brunnen, inga bilar, man körde med häst, gick till fots och åkte släde, och skidor, hushållen var i stort självförsörjande, det fanns jättemycket folk och djur i byn.
Mannen som är en bror till min far sitter i rullstol i dag, han är klar, i knoppen.
Det är häpnadsväckande att bara tänka på vilka enorma förändringar som skett sen de föddes, de har levt i ett helt sekel.
Ja vi har många gamla i byn, riktigt gamla människor.
Det här inlägget får bli ett inlägg som kan komma att stå så här länge, för i går kom Oskar, och han dundrade och hade riktiga smällar här, så dödade han vårt modem, så nu har vi tillfälligt kopplat in nokian(mobilen) som modem i datorn, och vi måste in och köpa ett nytt modem.
Hoppas ni andra har det lugnt med åskan och så ses vi när nya modemet inkommer hit i obygden.
Ha det........ Kram Z.

måndag 27 juli 2009

Loppissaker flickan i trädgården och rosor.


Jag har fyndat gamla handblåsta glasprismor på loppis, vet inte vad jag ska göra med dem ännu, men eftersom jag är förtjust i dessa så kan jag inte motstå dem.Möjligen kan det bli en ny designad ljuskrona.......................................

Den här bilden är tagen i en charmigt förvildad trädgård. Flickan och katten, jag gillar den, den blev så där drömskt härlig, med det långa gräset och flickan och katten är så naturliga.

I går kom då ett riktigt skyfall, och jag var ut för att fota, rosorna ikläddes de mest fantastiska dekorationer med klara pärlor på. Klicka upp bilderna, de är det värt, för att få se vattendropparna.

Här är en vit krukros som blommar jättemycket, med vattendroppar på.
Nedan mina malvor med sina ballerinakjolar. Lite skadade av regnet, men vackra.

Kolla den här rosen, en till krukros, som är fullpepprad med vattendroppar, så underbart.
I dag har vi jättefint väder igen.

Här nedan avslutar jag med ett jätteläckert fynd som kommer från loppis, ännu vet jag inte vad jag kommer att göra med dem.

Så önskar jag er alla lika unnnnnnnnnnnnnnderbart väder som vi har i norrbotten, det är sååååååååååå ljuvligt så man kan knappt tro det.
Vi tankar inför vår långa vinter.
Men just nu, precis just nu så är allting i full blom och så unnnnnnnnnderbart.
Kram på er i cyberrymden.
Från Zara

torsdag 23 juli 2009

Pion, Dockkrage, Ros.


Lite sommarbilder på blommor i trädgården, först en doftpion, sen en hink med dockkrage som formligen svämmar över.......

Och sen en ros som just håller på att slå ut i sin fulla blom.

Jag hinner inte blogga, vi målar och målar, och bygger och jobbar.
Men några blommor vill jag dock visa er, tills vidare..........................Kram. Z.

torsdag 16 juli 2009

Lite blandat


Den här tavlan hittade jag i min stuga i ett rum som jag nästan aldrig är i in,
eftersom det inte är iordningställt, det är nog 20 år sen jag ropade den på en auktion, ingen ville ha religiösa motiv då, själv tyckte jag den var okej, men lite mörk, jag tog hem den och den har nu fått ny rennesans i mitt hem, är det någon av er som ser något speciellt i tavlan, gissa så ska jag berätta sen.(nä ni får höra det nu)
Lägg märke till miljön och kläderna? Tror inte de var klädda så på Jesu tid, eller vad tror ni.
Ibland plockar jag minirosor från de blommor som nästan blommat över på mina rosenpelargonior, lägger på ett fat eller skål med vatten.
Kan inte motstå dem.

Detta hus som ni ser på bilden, renoverar jag, det är inte mitt hus, en grannes hus. Det står om renoveringen i min andra blogg.
Det är ett vackert hus.

Kolla vad fina bollar, eller hur, bilden tagen för ett tag sen, nu syns inte spåren av dem längre.
Nedan har jag fotat ängsull mitt i natten från bilen, man kan se att ulllen just blåser iväg, med sina små frön.

Sommaren går framåt och jag hinner inte med att fota allt som jag skulle vilja, inte blogga heller, men ska försöka,hinna, känner ni ingen er.Ja visst gör ni det.
Ha det nu så bra alla ni där ute i bloggvärden.
Kram Zara

onsdag 8 juli 2009

Båtturer, förvildad trädgård.blommor ute och inne./Klicka på bilderna om du vill se dem större)

Sommar,sommar,sommar............
Vi har köpt en motor som går på batteri i ställer för bensin.Sönerna är ute och testar.
Jag har testat, det är en skön känsla, eftersom motorn nästan inte hörs alls utan man glider tyst omkring på sjön.
Mest jobbar vi och trädgården har helt förvildat sig, kolla in vilket skööööööönt förfall den har åstadkommit under tiden.
Gräset växer högt och klöverblommor sträcker sin halsar uppåt runt krukor och byttor.


Ni som kommer i håg mina blommor som snöat över,
detta är de blommorna nu.

Jag tog lite bilder inifrån och en konstig fluga hade landat på min plåtburk, där satt den i frid och ro och putsade sina ben, helt obekymrad om att jag kom jättenära med kameran.
Jag är inte förtjust i flugor, men det här var nog en annan sort, den hade vackra vingar och irriterade inte.Kanske flugan trodde att den satt på en blomstäräng.

Jag har plockat in trädgårdsrosor, och här står det i solens sken bakom en fladdrande gardin.
Sen har jag en närbild, det är Finlands vita ros, så heter den här, den lilla rosa vet jag inte namnet på.


Mina pelargonior står nu i full blom. Kolla in änglavingarna som jag målat på bordet på fri hand.Det blänker lite så vingarna syns inte helt.
Vad tycker ni om dem?


Här nedan har jag en bild på en mobil som jag gjorde i julas av metallen i värmeljusen. Och mina mårbackor.

En till mårbacka och en stor prisma som hänger i fönstret.
Jag är rätt så förtjust i såna, så de hänger lite här och var.

Jag avslutar med en bild som är tagen ner i sjön. Sommar,sommar,sommar..........................
En härlig tid.eller hur.

fredag 26 juni 2009

Detta hände under ett och samma dygn.

Äppelträdet i full blom, solen skiner, det är varmt,trädet bommar snabbt över. Plötsligt kommer mörka moln in och åskknallar smäller, en enorm hagelskur smattrar öronbedövande på vårt plasttak, så vi står och iakttar hela skådespelet på altanen, på några ögonblick är allting täckt i regn och stora hagel, det är härligt i luften och rätt så coolt.
Här ser man hagelskurar som regnar ner, de ser ut som vita ränder på bilden.
Bilden här inunder visar vår provisoriska bro, som är helt dränkt av regn och hagel, kolla de små söta vattenringarna som bildas på brädorna, visst är det läckert.
Här ser man att haglen är rätt stora, de studsade uppåt när de landade på på gräset som små bollar, det såg jättekul ut, på bilden syns inte studset.
Efter ovädret blev tulpaner och blommor lite skräpiga, trasiga, men Oooo så vackra med vattendroppar på.
På kvällen klarnade det upp, då sa jag till maken, vi far och fiskar lax, innan laxen gått förbi i älven.
Vi åkte någon mil uppåt älven sen promenerade vi genom skogen och på bilden här nedan har vi kommit fram nere vid älven. Klockan är ungefär tio på kvällen här. Det busiga vädret är väck och solen skiner, och bildar sitt varma kvällsljus över de partier som träffas av dess strålar.
Stenarna längs älven var så vackra mot det gröna, och vattnet, en helt sagolikt vacker skogsälv som jag bor i närheten av.

Små fina stigar som trampas av renar och fiskare har blidats längst älven, vi följer stigen på väg ner mot laxgropen.

Nu är vi nästan framme, vi kan se att en person redan står och fiskar lax, där nere i älven.
(tilläggas kan att vi är rätt så restriktiva mot laxfisket)






Vi stannar här, pratar med den andra fiskaren, han har inte fått något, men sett laxar som varit upp.
Vi fiskar, vi eldar, vi äter vi pratar, timmarna går och bilden visar älven uppströms, dock så var det inte så här mörkt, utan kameran gjorde en silhuettbild.
Klockan är nu snart 3 på natten och vi beslutar att gå hem, jag vi fick ingen lax, jag fick ett hugg, men det kan ha varit vad som helst för en fisk.
Fiskaren vi träffade på beslöt sig för att göra ett sista försök, under tiden som vi gick hem.


Här har min man fotat mig när jag är på väg hem med flugspöet i handen, de växte smörbollar och andra blommor efter vägen, det var sååååååååå vackert.
Se där försvinner jag bakom buskarna, mina blommiga stövlar passar inte in men jag gillar dem, och de fungerar.
Här vindlar stigen fram längs älvkanten, och skogen, allting är sååååååååå vackert, jag bara njuter av vår älv, vi fick ingen lax, men så mycket annat.
Nu närmar vi oss slutat av stigen som går vid älven.
Den vindlar sig fram som genom en vacker och välplanerad park, men allting är naturligt.
Kaffesump kallade vi dessa blommor som växer där längre fram på stigen som om de var planterade i de vackraste av stenpartier.
















Åkerbärsblomman blommar i massor lika fint, det blir nog underbart goda bär, och mycket i år.
Rubus Arctikus är Norrbottens landskapsblomma, Åkerbärsblomman.
Tillsammans har de beslutat sig för att växa, här växer de sida vid sida. i en liten skreva, mellan stenarna, så fint.
Sen gick vi genom skogen till bilen, när vi körde på vägen störde vi en gösse hare som sprang virrigt hit och dit, de är rätt så roliga.

Vi passerade några gårdar, där står också en gammal bytall, folket sov i alla gårdar och jag var såååååååå belåten med de vackra synintrycken, som alltid är svåra att få fram på bilden, för man kan ju inte höra forsens brus, se laxen hoppa, eller, känna den mjuka vinden mot sin kind.

Så fin är naturen.

Nästa dag planterade jag blommor, sent, men bättre sent än aldrig, så jag avslutar med den här bilden på en väggampel som legat ute i gräset förra sommaren för att få en sån här härlig naturlig patina.

I denna planerade jag mina älskade Rosenskäror, och tänkte på min härliga fisketur.


Sen vill jag säga sköt om er alla ni.
Vi ses snart igen.
Kram från mig Zara till er alla, där ute, i cyberrymden.