Rutor, pippi på rutor, jag fick
rutpippi, det gick inte att ha vita golv hos mig, det blev vitt med svarta prickar, så jag insåg att jag måste göra något, nu blev det rutigt, sen målade jag de vita lite ojämnt, det ser ut som nån slags marmorering, mycket enkelt gjort.
Faktiskt trodde jag inte det skulle bli nåt, förrän jag var klar.
Jag känner mig rätt nöjd faktiskt.
Men tro för allt i världen inte att jag är speciellt bra på inredning eller speciellt duktig på det, jag har många stökiga ställen, som det här, kreativt kaos, eller nåt.(kolla in gummihammaren, kan vara bra att ha som försvarsvapen, skämt)
Skulle ni tro att jag är duktig och petig så har ni fel, då vore det inte jag.
Jag lovar det finns ännu värre ställen.
Men mina ambitioner är det förstås inget fel på och inte heller mina drömmar.................så, små delar av mitt hus är bättre, jag försöker verkligen, det känns som om jag kämpar en ojämn kamp med mitt stökiga och mitt ordentliga hus.
Så när jag åkte till stan sist gick jag till Maud med butiken
Hjortgården, skulle köpa en vacker tidning, (den tidningen, ni vet, den vackra).
Maud har jättemånga fina saker i sin butik, men eftersom jag inte har plats och inte är någon stor konsument så köper jag endast om jag verkligen vill ha något.
Maud hade då ett fat.
Jo det hände faktiskt att jag hittade ett sånt där, fat som jag blev förälskad i.
Kolla in så himla snyggt, det är.Förgyllande faktiskt.Det står nu hemma och ser vackert ut.
Sen ställde jag fram stora skattkistan, nej jag skojar, ett skrin som stått i ett skåp, skatterna väller ut ur den, halsbandet är ett gammalt från förr, med tre rader, jag minns inte ens vart jag fick det ifrån
Liten söt madonna har min son tillverkat till mig, han har gjort en förlaga, helt efter eget huvud, sen gjutit i gips.
Han var inte helt nöjd, men jag tycker den är super.Finns bara några stycken.
Han gjöt några till, så om någon vill köpa en så går det bra, av sonen.
Den är 22 cm, och han vill ha 67 kr för den+ frakt i så fall, han patinerade någon också.
Så här ser madonnan ut.
Som nu står på mitt bord.
Ljusstaken bakom madonnan har jag fått av min dotter.
Sen flyttade jag ut min stora häng-fotogenlampa med prismor, jag blev trött på den, och så flyttade jag in en kristallkrona som jag själv har gjort, en specialare, som jag visar endast ett hörn av, för den vill jag inte ge ut mönstret av, den har bara jag och min dotter.
Och så ska det förbli. Den har svungiga former
Men i framtiden kanske jag gör flera nya modeller som endast finns i mitt huvud ännu.
Just nu så finns det inte tid, för det, i mitt kreativa kaosliv.
Jag snickrar nämligen hos grannen också, och för att inte glömma, dessa magiska blommor som ska levas i just nu.
Så nu ser ni, här finns stök, bök, brister,analfabet-ism, (som ni säkert redan upptäckt), och många bra, saker, ärlighet, tyvärr lite för mycket, jantelag, här ska minsann inte visas eller vara för bra, en sann Norrbottning. Usch!! Önskar att jag inte vuxit upp i jantelagens land, men nu gjorde jag det.
Vi behöver alla känna att vi gör något bra, visst är det så, vi behöver alla någon slags uppmuntran och bekräftelse, det tycker jag är en bra tanke.
Tänk om vi alla kunde känna vårt rätta värde, då skulle det inte finnas stridigheter, egen filosofi,(har inga belägg eller bevis).men det känns rätt.
Vi skulle inte behöva hävda oss, utan glädjas mer med varandra.
Och de mina vänner, det tycker jag om i blogglandia, så många som verkligen kan uppskatta sin nästa.
HÄRLIGT!! Tycker i alla fall jag.
Mången kram till er alla, för sån här är jag, inte perfekt, och inte har perfekt, många svagheter, men många styrkor, precis så är det.
STOR KRAM TILL ER ALLA!!!!!!!!
Zara.