lördag 29 september 2012

Så har sommaren gått.
Ett olivträd jag fått.Med knoppar små.
 Nu har sommaren gått med både smått och gott, sista rosen blommat har och den var underbar.
Solen har lyst och regnet har regnat och blommor har blommat och frukter har vuxit.
Vi har haft sommarens senaste festival i vår by, med gung, gung och Timbuktu.

Damn och Movitz.
Vi har åkt land och rike runt, både till Malmö och Lund
Till Göteborg och Simrishamn.
Fikat på Hollandia i Malmö
Gått i Danmark.
 Promenerat i Hasselund i Göteborg
 Hälsat på makens kollega i Klippan
Handlat på torget i Simrishamn

Ätit pizza i Smygehuk.Och en halv kyrka såg vi. Om du läser det här Monica så vi hann inte förbi, en annan gång kanske.men varför finns det en halv kyrka?
Tittat på visningshus i Mölnycke, där makens släkting säljer hus.
Hemma har jag jagat fjärilar, varit med om fjärlilsutmaningen
Fjärilarna flög inne på min duk som jag målat.
Jag har skördat, så många fina äpplen har aldrig min by sett förut.
Och så var sommaren slut, och skymningen faller, och ute är alla löv gula, de faller med, så rustar sig nu Norden för vintern.
Men jag ska åka på en resa.
Mer om den berättar jag sen.
Kram till all er godingar.
Zara


.


söndag 5 augusti 2012

Sommar och rosor.
Gul ros odlas i hink övervintrades i en källare.
Lois Odier så sjukt ljuvlig, doftande och fyllig
Röda rosor, vet inte namnet, men den överlevde vintern ute, så coolt.
Sista rosen New Dawn överlevde också vintern utomhus trots 2 zoner kallare.
Vi har haft myggår i år, ingenting som någon avundas en, ett irritationsmoment.
Jag har hunnit vara till Stockholm. och massor av andra saker.
Folket badar i sjön, nedanför mitt hus.
En stor huggorm har jag nästan gått över på gården.
Fyra björnar har fotas en bit från byn, med en sån där åtelkamera.
Fästingarna har anlänt till byn.
Katterna njuter. av sommaren.
Jag gjorde illa foten och en av katterna samma tass, vi är båda på bättringsvägen.
Vi har massor av svalor i år, massa söta svalungar som flyger och dyker i väldig fart. De sitter på strängarna(telefonledningarna, vi har ännu telefonstolpar ) precis som när jag var liten.
Ser så gulligt ut.
Och så lite loppis har också hunnits med.
Lite udda koppar är roligt att ha.
sommaren är så kort i Norrbotten, men vintern är lång.
Vintertid kommer bloggen igång lite mer.
Försöka kolla vad ni andra gör ska jag förstås också hinna, någon dag.
Hoppas ni mått toppen.
Stora kramen, så hörs vi sen.
Zara.

.

måndag 18 juni 2012

Nu blommar det, styvmorsvioler framför mitt hus, nu blommar det i norr.


Sovrummets sänghimmel.
Å vad jag gillar sänghimlar, speciellt de som är skira och genomskinliga, de ger en sån trevlig atmosfär.

Övervåningen har min man byggt för ca 25 år sen, och just i sovrummet har vi aldrig tapetserat om eller gjort något, för jag har alltid gillat det som vi valde, och rostapeten är lika vacker ännu, det enda jag faktiskt gjort är att flytta sängen, och bytt sänghimmel.
Flyttat sängen framför fönstret, så nu silas ljuset genom den skira sänghimlen på ett vackert sätt.
Fåtöljen klädde jag om i samma veva rostema kan man kalla det, men varför byta om man är nöjd, det är nog det enda rummet som aldrig blivit bytt något i. Mina tidningar döljer sig bakom skynket. Nära till hands.
Björkgolvet gillar jag fortfarande lika mycket.
En liten sekretär har också stått där i alla år, där yngsta sonen alltid förvarat det han var mest rädd om.
Det enda som är kvar nu från yngsta sonen är nallarna, tydligen så var det mest jag själv som tyckte om nallarna, nu står det där och påminner om att han just flyttat hemifrån.Det röda fina smycket är ett leksakshalsband som jag fick av honom när han var liten, det hänger på nallen som ett rött hjärta och påminner om en av mina älskade barn och hur tiden så fort försvinner.Men med värme kan jag tänka på alla mina underbara barn, den allra största rikedom som jag någonsin fått ta del av i mitt liv.
En natt när jag väntade yngsta sonen så drömde jag om en sån här nalle, nästa gång vi var på en leksaksaffär så hade de min drömska nalle, jag måste ju köpa den då.Men hur kan det barnet vara 20 år nu, var tog tiden vägen som verkade vara oändlig till en början.
Om någon undrar varför det står en pelare i rummet, så kan jag berätta att när vi byggde huset så gick skorstenen rakt upp genom  golvet, och det var tänkt att man skulle bygga garderober så man inte såg skorstenen, men  eftersom jag tyckte det hela var idiotiskt så byggde vi in skorstenen och gjorde en dekorativ pelare där i stället.
Gardinen som jag har satt upp hittade jag i linneskåpet. Det är en antik silkesgardin från min farmors och farfars hus, det ser ut som sent 1800 tal. Den är så spröd, och gjord av äkta silke, så den vågar jag inte ha någon annan stans för katterna, enda rummet de inte får vistas i.
Man ser inte glansen på gardinen här så jag visar en blixtbild där syns det bättre.
Hm...tror jag.
Ja det var allt för mig på ett tag, nej föressten ni måste ju få se hur långt sommar hunnit här hos mig just nu.
Liljekonvaljer pryder och doftar i köket, så gott så man kan svimma.

Och ute så blommar det.
Äppelträdet som jag är så stolt över, för alla ni som inte bor i norr  vet nog inte om att det inte är självklart att äppelträden klarar vintern.Så vart enda år som jag ser det blomma igen så är lyckan fullkomlig.
Vi har tre katter, och de verkar njuta lita mycket som jag av blommorna och sommaren.
Här är en av dem, det är en fin bild där det ser ut som han luktar på en blomma, det finns en liten äng utanför huset.
Se så vackert det blommar.
Vi har omväxlande fint och regn i lagom dos så inget behöver vattnas det sköter vår herre om.
Med det vill jag önska alla fina bloggvänner en riktigt fin MIDSOMMAR för jag hinner inte med att blogga, nu är det ju sommar, jag förstår om ni också har fullt med saker som ni ska använda tiden för att göra.
För ett citat som jag kom på låter så här. Man måste ju använda livet när man fått ett.
Eller hur.
Men en liten titt i era bloggar hinns det nog med.
Många fina stunder önskar jag er alla.
Mycket kärlek och kramar och värme.
Zara

söndag 3 juni 2012

Tack till er som berömde tavlan och så har jag möblerat om, och sommaren är här nu..

Tack!! Först vill jag tacka er som stöttat mig i mitt måleri. Om ni visste hur mycket ni betyder för mig, de fina orden som ni gav mig.Tack!! Tänk att det finns så generösa människor. Kan inte tacka er nog.

Sen vill jag visa hur det blev, när jag släpade in skåpet från vardagsrummet till köket.
Så blev det, jag tyckte det passade bra i köket.
Soffan flyttade jag in i vardagsrummet i stället.

Så här blev det. Jag hittade en gammal sänghimmel, och kom att tänka på att man ju faktiskt hade sänghimlar ovanför gustavianska soffor.
En liten ljuskrona som jag själv har gjort hängde jag in där, kuddar runda och lurviga.
Kudden som jag virkat av mattrasor har en blomma som ser nästan exakt likadan ut som på en fantasitavla jag målade en gång, det finns blommor i mig.på nåt vis.
Kolla nedanstående kvällsbild så kan ni se.
Jag hade inte själv sett att jag gjort likadana blommor förrän jag stoppade soffan där med kuddarna.
Jag hittade två söta karaffer på myrorna, som står på köksbänken.
Förslag på vad man kan ha i dem mottages, kanske oblandad saft i den stora?
Och så sitter jag på playan ibland, vi har nu försommar och allting är så vackert ljusgrönt, bara en enda gång per år är det vackra speciella ljusgröna färgen.
Sen brukar jag gå in i mina skabbiga fina dubbeldörrar, som jag är så glad för.
Utifrån ser de ut på detta vis, och inifrån ser de ut som bilden under.
Vad skönt det är med en veranda. I många, många år så hade vi ingen veranda eller altan, och vilken skillnad det är nu, man kan förlänga sommaren med flera månader, speciellt här i Norr.
Som sagt ha en fin sommar, och STOOOOOOOOOOOOOOOOOOR kram till er för berömmet om tavlan det värmer och glädjer mig gott.
Må Gud välsigna er alla dagar.
Zara



fredag 25 maj 2012

Försommar

Nu är nästan sommaren här.Tvätt som torkar på tvättlinan, eller som vi säger på sträcket.
Och nu blommar den blomman som var den allra första blomman i min barndom här.

Det är den lilla vita blomman som ni ser.
Förr så fanns den i sån stor mängd här för att man brukade marken.
Som ni ser så ligger husen som ett pärlband på en ås, och ängarna nedanför.
Så här ser blomman ut i närbild, jag plockar alltid en bukett vart år enda sen jag var liten.
Jag vet inte dess namn och har aldrig hört det heller, tar gärna emot tips.
När min flicka var liten så plockade hon också alltid dessa blommor, jag har målat en tavla av henne som barn där hon står med sin bukett i handen, som ni nu ska få se.
Och det ska ni veta är svårt för mig att visa det jag gör. Jag har dåligt självförtroende på det området.
Så här ser den ut.
Vad tycker ni? Är den okej?
Borde jag måla mer tro?
Den här tavlan är ju förstås gammal nu. Det finns ju nyare också, men inte så många för jag har ägnat mig åt att ge mina barn all kärlek och omtanke, men de är stora nu.
Så jag borde kanske måla mer?
Önskar er sommarkramar.
Zara