Huset jag renoverar.

När jag renoverat ett rum i det gamla huset, som jag hjälper en granne att renovera, jag renoverar alltså.
Ja det var på det viset att taket rasade in, en vår hade halva taket rasat in.
Ingen visste att mittstocken på taket hade åkt ur ur sitt fäste.
Ja som ni ser så var det ingen vacker syn, gamla mattor som legat på kallvinden hängde ner i allting,  kartonger och saker och damm, det var damm överallt.
De hade isolerat taket med pinnmo(en slags sandjord)och sågspån i ett tjockt lager.
I det här läget så sa han som äger huset.-Jag har lust att bränna ner allting, när jag fick se det här.
-inte ska vi bränna ner det, det här går att fixa sa jag, du ska få se.
Ja inom mig tänkte jag, det blir slitsamt, men det går säkert.

Men hur ska jag orka skotta ut alla sand, och hur ska jag kunna hitta alla bitar från taket, som har flisat sig lös från de fina gamla takbrädorna. I det här läget så förbarmade sig min man över mig, och vi hjälptes åt.
Vi skottade och skottade.

Munskydd krävdes, det blev två fulla traktorskopor, till en stor traktor.
Jag försökte sopa av en del av det antika saker som ramlat ner, men det mesta var helt förstört.
Här är en del av det jag tog reda på.

Näbbskorna och papplådan räddade jag, men de coola gamla skorna åkte sin kos.
Hittade inte den ena först............................
Ja det var för tre år sen.

Brädorna travades i lilla rummet på sida om, som jag färdigställt året innan, som nu var jättedammigt.När allting var städat, så började jag renovera taket, jag hade plockat upp alla lösa spontdelar från taket i dammet för att limma dem sen.

Sen skurade jag brädorna från limfärgen, och prövade mig fram, så jag kunde hitta alla stickor som passade i hop med det brädor det suttit på, ni kan se takbrädorna uppställda där mot väggen, med de bitar som skulle limmas fast igen, sopa, skura och rengöra från småsten och damm.
Sen började det mödosamma arbetet, med att försöka få brädorna hela.sammanlagt nästan 60 brädor.
Som suttit infogade mellan takstockarna.

Så här kunde en limning se ut, först limmade jag alla delar som fanns kvar i gruset och dammet, sen gjorde jag nya, jag var tvungen att sätta distanser mellan sponten så att inte bitarna gled ner när jag drog åt med isoleringsbanden.
Ett pussel, obegripligt för andra att förstå, vilken tid det tog.

Här ser ni en del av de lagringar jag gjorde.Allting gjordes för hand, med stämjärn och hyvel.
Det fanns inget annat sätt. Gissa om hyveln blev ovass!!

Först ta ut, bara det nödvändigaste för att infoga ny ved. Sen limma forma och skära nya profiler.

Tror det tog hela sommaren 2008, för jag har ju ett hem som också måste skötas, så jag kunde inte vara där så ofta.
Men taket blev klart limmat, och nästa vår, år 2009 började jag sätta upp taket.

Här har jag börjat sätta upp brädorna, det var högt i tak och jag fick klättra upp och ner på en stege, hela tiden, brädorna var handhuggna och säkert 50 mm tjocka, tunga, och en sak till.
Det var kilsågade, sen så var det olika långa i början och slutat av bägge sidor av taket, så det som skulle sitta i ena änden var längre an det i andra, ja hur får man då alla brädor rätt.
Man mäter, man klättrar, man börjar om hela tiden, som ett tungt dammigt gigantiskt pussel.
på grund av stockarna olika tjocklek i ändarna så är det så där, mycket gammalt och mycket unikt.

Dessutom var jag tvungen att göra tre helt nya brädor, samt skära ett dekorationsspår, så det blev lika som originalet.

Till slut var hela taket uppe, men förstärkt på några ställen. Nästa år så tvättades limfärgen ner från taket, så den här bilden är från 2010, man ser att det är limfärg kvar på stockarna.
Under tiden så jobbar jag med väggarna, men det får ni höra.om i nästa inlägg.
Så storyn fortsätter, för er som orkar lyssna, på en mycket envis kvinnas historia.
Ha det gott!!
Fortsättning följer.......................................................
Kram Zara

Höst i norr och älgjakt.

 Det är höst i Norr, skogen har återigen börjat få sin vackra höstfärg. Vi vitsas mycket i skogen under hösten.
Älgjakt, ibland följer jag med för att fota och få lite skogsluft i mig, det är alltid vackert i skogen, man kan alltid finna fina bilder. Bergen är mäktiga, en tidig morgondimma stiger från sjön och älvmynningen..

Min man jaktledaren, försöker läsa en tidning och samtidigt hålla koll på jaktlaget genom sin radio, tjuvfotat, han vet inte om att jag la ut den här bilden.

Det är en kall morgon, så elden värmer oss.

Här är bara elden kvar och vi drar vidare, till nästa äventyr.

 På väg till jaktbodan, där alla ska äta, innan eftermiddagspasset, så passerar vi en skylt, någon har klistrat över några bokstäver. Det ska stå Aspliden, men någon har behagat skämta, så det står Älgliden.
Allting tycks handla om älgjakt i Norr den här tiden på året.

Här är delar av jaktlaget utanför jaktbodan.
På eftermiddagen fotar jag blad annat svampar.

Här är jag. Alla som är med i skogen oavsett om de jagar eller bara fotar som jag, måste ha en självlysande keps på sig.
I morgon är det jakt igen, men man måste stiga upp kl 5.00 och jag är morgontrött, så det är ytterst tveksamt om jag orkar upp.
Sen har det regnat i dag hela dagen, vi har enormt mycket vatten i våra älvar och sjöar genom allt regnade i höst.
Men om vädret är bra, så vet man inte då karske jag sliter mig från sängen.
Det ges otroligt många fina fototillfällen i skogen. En frestande tanke.

Hoppas ni alla får en fin helg.
Jag är sååååååååååååååååååååååååååååååååååå tacksam för alla era fina kommentarer.
Ni är bäst, och ni gör min dag.
Sköt om er alla ni där ute i cyberrymden.

Varmkram Zara

Ett livstecken från mig.

Läs på bilderna här under.

Allting ordnar sig till slut, och jag kommer att synas på webben mer eftersom..........................
Ett varmt Tack till alla ni som skrivit till mig, och till er alla..

Kram  Zara

Bilder från sommarverandan

Hej Alla vänner.Ett inlägg mitt i sommarupptagenheten blir det nu.
Äntligen har jag målat verandan vit utvändigt. Men mer än så har inte blivit gjort, den är fortfarande inte färdigbyggd, men den går bra att använda, och använt verandan har vi verkligen gjort, jag vet inte hur vi klarade oss förut, alla som bor i norr borde ha en veranda. Man är ute, och ändå slipper man springa ner på gräset, man är skyddad från regn, inte för att det är något fel med att vara på gräset, men vissa tillfällen så vill man ha de bekvämt.
Ett litet bord finns där i gräset, med en rosa skir duk för tillfällen när man vill sitta där.

Inne på verandan satt jag upp en sänghimmel ovanför en liten gungstol. Såna här skira sänghimlar är så fina, man kan sitta i dem och spana ut.

På bordet står  lite gråa, saker, ljus så man kan tända, och rosor att dofta på.

Så här ser det ut inifrån sänghimmeln när man dragit för och sitter där och tittar genom det skira tyget, visst är det lite koja, man får en känsla av när man var liten och hängde täcken  över borden och gömde sig under.
En mysig avkopplande känsla.

En sån där festspira? eller vad var det nu de hette, har jag faktiskt också gjort och hängt upp i verandan.

Lite pelagonior finns det också, och antika böcker på en byrå. Bilden är manipulerad.lade till en liten effekt.

På kvällen kan man tända ljusen, men ännu är det inte mörkt förrän vid 10.tiden och inte fullt mörkt.

 

Apelsinträdet trivs jättebra där på verandan, det har både färdig frukt, kart samt blommor, och de växer fint, man kan undra hur det ska trivas  när man tar in det efter att ha fått vara ute.

Jag vill hälsa till er alla en stor sommarkram.

Zara

Inredningsbilder, hälsning med blomma.

 En liten hälsning till er, ett snabbinlägg, till er alla i sommartid.

Lite bilder bara.
Just nu lär jag mig svarva, och gör en ny ljuskrona, bygger i gammalt hus, det är tidsbrist.

Men en liten pionbild ger jag er.

Glad sommar till er alla!!
Kram Zara