Skidtur over isen.

 Kameran bärs i en ryggsäck, som jag måste sätta ner när jag fotar. Brännberg kallas det berget som jag zoomat in med kameran här nedan. Det har en rolig form.

Nu åker vi skidor över isen. Vi åker på skaren, sjukt läckert!!
Vilken dag.
Vi stannar vid stugan, och fikar.

Här sitter jag, som ni ser, mitt i skogen på skidorna, och har just fikat.

Sen åker vi hem över sjön.

Här är skuggorna.

 Hemma på andra sidan sjön igen.

 Solen ger snygga skuggor av grenarna på garaget

Skidorna uppställda, mot väggen.
Det är fantastiskt att kunna åka skidor i princip direkt från husknuten och tillbaka igen.
Det är för det mesta en behaglig temperatur under den här årstiden också.
Hoppas ni alla njuter av våren.
Stor kram till er alla mina vänner.
Zara

Lite bloggtorka.

Tre hjärtan, tre kvinnor. Dessa tre hjärtan har jag fått som gåva av tre kvinnor. Det vita av Anna.Maria, med bloggen ett rött monogram.Den i mitten av min väninna i trakten ,och den till vänster från en annan väninna.
Visst är det fint med hjärtan, det påminner om vänlighet, kärlek och omtanke.
Hur vore livet utan det, väldigt tråkigt, eller hur.
Var rädda om varandra.
Nu har snön åkt ner från garageraket.
Det var massor för det hade drivit snö, packad snö på taket.
Så här såg det ut.

Mannen i mitt liv började skotta, bort snön, men sen åkte han på en skidtur.
Jag skottade bort resten alltså mer än hälften av det här, hårt packad snö. Jag trodde inte att jag skulle orka, men det gick bra, det känns skönt när man vet att man klarar av en sak, eller hur?
Lite öm i ryggen kanske men det är okej, man måste testa.

Sen har jag inte mycket att fota, så jag fotar omgivningen.
Solen skiner ju nu och det är bara så extremt vackert ute, och inne förgylls allting av solskenet.

Ute på altanen står en tygpion.I bakgrunden ser man en av de ljuskronor som jag tillverkat.

När jag går in så faller blicken på ett rosa blomserbälte, som jag tyvärr är för tjock för att använda, så det får hänga som en dekoration.
En gång målade jag blommor som nu råkar passa i hop till bältet.

Visst är blommorna söta, från myrorna. Av någon anledning så är såna här blommor lite extra blommiga.
I köket står tulpaner, som maken fick på födelsedagen.

Så ljuvligt med solsken i mitt kök. Alla blir kanske trötta på köksbilderna, men det är ju skönt med ljuset.
Vi i norr har ju väntat så länge på solljuset, och nu när det är här så njuter man.
Men för att ni inte ska få tråkigt visar jag en bit av vardagsrummet, dock inte stylat, så ni får ha överseende.
Sånt är livet, i verkligheten och i vardagsrummet är det färgrikt, som ni nu ska få se.
Som ni ser så är jag intresserad av inredning, men jag orkar liksom inte hela vägen fram, det blir som halvdant.

.
Ja det var allt för i dag, och som säkert flera av er redan har upptäckt så har jag också drabbats av bloggtorka. Man måste ta tillvara på dagarna och det förflyter för mycket tid vid datorn, men dock så tycker jag om att ni finns där och att jag kan ha kommunikation med min omvärld så det kommer att bli bloggning när jag hinner.
Jag antar att många av er också upptäckt att tiden går så fort vid datorn.
Men ni är gulliga och ni är värdefulla.
Och jag är glad för att ni finns därute.
Hoppas ni har det bra.
Många varma kramar till er alla.
Zara.

Skidväder.

Mina nya träskidor, så ljuvliga att åka på, det går att åka ånyest, betyder att man kan åka ovanpå snön,utan att sjunka till botten, vi har rätt så djup snö, så man vill helst inte sjunka ner.
Plastskidor kan man kan åka med efter skoterleder, men mina nya skidor kan man åka med som förr i tiden, då vi använde träskidor, så nu kan jag åka där vi inte har spår. Mycket kul.

I helgen så åkte hela familjen ut på en tur, men sönerna vill upp på Gumberget, ett stort berg i byn. Det ville inte jag, för att åka uppåt, uppåt och uppåt, det är inte min grej.
Speciellt inte med nya skidor, som man inte lärt in sig på ännu.
Man måste sätta ut skidorna i sidled, för att inte kana rakt ner.

Utsikten är bedövande vacker, på vägen upp, men gissa om jag svor åt backarna upp.
Eller snarare en enda gigantisk backe upp på hela berget.

 Till slut så kom vi upp, och så här är utsikten där uppifrån.

Där nere i en pytteliten by bor jag, omgiven av skog, och tyvärr hyggen, där en gång mäktiga skogar susade, är det som ett mosaiktäcke nu, men det är ändå vackert där uppifrån. En liten landsväg slingrar sig genom skogen där nere.

Mina söner njuter av den fina utsikten, här brukar vi gå upp sommartid också, och det var ett tag sen sönerna var där så de gillar att återkomma.
Där långt ner på isen så fick jag se två små prickar, zoomade in allt vad kameran kunde, och tog en bild.

Här är då in zoomat och ändå så är det bara prickar man ser. Det är två människor på promenad på isen.
Man ser här också lador, och någonstans där i skogen där nere bor jag.
Isen ligger och den kommer att ligga ändå tills i början av maj. Ca 15 maj.

Ja sen ska man ju ner och det är läskigt.
Jag är otränad och trött, jag fick kryssa mig ner, genom skogen, och på hyggen, för man kan inte släppa, då åker man på huvudet direkt.
På nästa bild har jag bara en liten bit ner till byn kvar.

Ni ser skoterleden under mig, men den kan jag inte följa det är så brant, och går fort, så jag åker ner i lössnön. Faktiskt ganska kul, måste jag säga, men om benen inte varit så trötta efter den branta stigningen upp på skidor.

Här nere ser man nu ett litet hus som två äldre i byn bor i. Det är inte riktigt här mitt hus är utan längre åt vänster, inte i bild. Den lilla viken där nere är vår badvik, under sommaren.
Men här är jag som sagt nästan nere.
Vi har fantastiska ljusa, vita dagar nu.
Kylan verkar ha släppt sitt grepp, och folk åker skoter och  skidor. Fikar ute gör upp eldar och grillar hamburgare, och korv, osv.
Hemma nere i stugan där har nu taket rensas, halva taket från snö, så nu ser jag knappt ut.
Kolla in ska ni få se.

 Min man står på stegen som nu sitter fast i snön, bilden ovan. Här står han på den packade snön, som också rastat in på altanen, han fick ta bort snö från fönstren på altanen som rasat in. inte så mycket, men för säkerhets skull.

Inomhus så ser det ut så här och på den här sidan av huset så har det ännu inte kommit ner från stora taket.

Ser ni snön där ute man ser knappt ut.Men det är ju bara takraset. Maken kanske ska låna en traktor och hyvla av lite.
Vårvintern är här i Norrbotten. Jätteskönt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Hoppas ni alla har det underbart, ni som påtar i trädgården redan.
Många kramar till er i Norr och i Söder.
Vita Zara

Semlor.
Nu har vi haft vår årliga dag när vi säljer semlor och bruna bönor med fläsk i vår byagård.
Sen har vi själva också ätit semlor, så vi har alla fått vår dos av semlor, vi är nu mättade på det, och ljuset är nu äntligen här på riktigt.

Det lyser in genom fönstret.

Det flödar av ljus!!

Den där söta kupan har jag hittat i Finland,

Finland är ju bara 16 mil ifrån där jag bor, den var dyr i mitt tycke 350 svenska kronor, den är ju så liten.
Men de små fjärilarna är genombrutna och blommor och fjärilar, kunde inte motstå den.

I min kristallkrona så lyser solen och kolla vilken läcker bild jag fick på blinget!

 Utomhus så är det massor av snö, och det är nog INTE många av er som avundas oss, det är ni nog glada för att slippa, alla förutom Agneta då, med bloggen Snäckskalsdalen.. Men jag trivs, nu ska ni få se några bilder där maken skottar ner snö från altantaket, och hur vårt hus verkar ha sjunkit ner i snön.
Det står på en kulle, men nu ser det lustigt ut.

Jag ser på, mannen i mitt liv skottar, jag orkar helt enkelt inte.

Här har han skottat av altantaket och sen  kommer mer från stora taket, det har inte kommit ner ännu utan sitter fast där.

 Huset verkar nedsjunket på grund av att vi är inmurade i snö, coooooooooooooooolt!!
De där grenarna som sticker upp ur snön är ett äppelträd på stam.

Min skugga, med hatten på.
Avslutar med en bild på min ängel som står i ett fönster, och ser söt ut.

En änlahälsning till min vänner.
Kram Zara

Vackert ute, min gamla häst och lite blandat.

Vilket väder!! Solen lyser på snön, och allting flödar av ljus.
En figur syns i bildens mitt, någon typ av skulptur.
Vi har inte längre så kallt ute. Det har legat mellan 24 och 12 grader.

Vacker frost i den Sibiriska ärtbusken.

Inomhus så har det tillkommit lite extra mycket färgrikt.

Min dotter gav mig färgglada ljus, och så har jag lite färger i vardagsrummet, så där lyser det upp nu.
Färgrummet får det väl kallas nu då.
Högst upp på en hylla står en häst.

Man ser också en av mina tavlor som jag målat, jag borde kanske visa dem i nåt inlägg, men det är så svårt att fota tavlor, så det blir inte av.
Tavlan ni ser föreställer fantasi, älvor och blommor.

Så till hästen.
För ca 15, eller kan det vara snart 20 år sen så fanns det fortfarande soptippar här i bygden.
En favoritsysselsättning var att besöka dem, man kände sig som pippi långstrump, när hon var sakletare.
Alltid fanns det något intressant som någon annan inte ville ha.
En gång hittade jag hästen, den är så trasig.
Den har stått i magasinet i alla år, och maken har försökt bli av med den.
Men jag tyckte den var charmig, man har en sån där känsla som man inte kan förklara.
Och nu är det fler som gillar sånt. Det är glädjande att upptäcka att jag är ju inte ensam.
Inte en ensam galning.
Jag borde nog laga stackars hästen men det blir som inte av.

Någonting mer som jag är förtjust i är gamla böcker, så ibland köper jag en bok på tradera, bara för att den är vacker. På skåpet ligger en gammal bibel, här på köksbordet ser ni en fantastiskt vacker illustrerad tysk bok från förra sekelskiftet, och en fin bibel.
En illustration från den tyska boken ser ut så här.

Det är ju lite läskigt att köpa tyska böcker med tanke på andra världskriget. Men den här tillverkades före både första och andra, så det känns okej, boken är tillverkad med jugendstil som ni ser.
Så här finns både hästar,  tavlor och, böcker och massor av vackert väder och snö, och solsken.

Önskar er alla en fin helg.
Kram till er mina vänner.
Zara