måndag 25 januari 2010

Skidtur.


Äntligen en skidtur.
De vänstra är min turskidor, de högra är maken han susar fram som ett spjut på sina skaitingskidor, jag lugnt.



Åker ner på isen.
Mörkret börjar falla, men nu har jag bestämt mig för årets första tur.
Vi åker som bekant mest efter julen, och i huvudsak efter januari.
Vi har ju inga elljusspår i vår by, utan får åka vilt.
I dag skulle jag åka ånyest, ja det vet ni inte vad det betyder, men det betyder,att man åker utanför spåret, över nysnön.
Men det finns ingen skare nu så skidorna bär inte.
Inte en enda människa.
Jag är helt ensam, så skönt, man känner friden, helt ensam, helt underbart.
Inte ens ett endaste spår.
Jo renar & älgar har sprungit över isen, och rävar.
Det låter kanske konstigt, att det är skönt i skumrasket och ensam på en sjö utan en enda kotte, i närheten, men vet ni den känslan är härlig.
Utsikten åt andra hållet.

En av våra berg som omger sjön.



Som sagt det är mera ett plumsa med skidor tur eftersom skidorna försvinner.
Jag åker inte så långt, eftersom det börjat mörkna, men kul var det.
Det enda som lämnas kvar efter mig är skidspåret, när jag åker hem.
över isen.
 




Där uppe bor jag.


På väg hem så inser jag att båten aldrig blev upptagen högre upp på land, så till våren kanske vi ingen båt har, för vi har ju vårfloden här varje vår.
Men sånt är livet.
Nästa tur ska jag åka när det är ljust ute.

Jag måste tilllägga att våra isar är ca 60-70 cm tjocka, så ni alla förstår att vi lugnt kan åka skidor över dem.
Några har funderat på det ni är så gulliga.

tisdag 19 januari 2010


Det har varit så vackert ute, sen kom en vind. Den blåste
bort all den vackra frosten, på bilden nedan så ser man hur frost och snöfjun blåser all värdens väg.
Vackert. Jag måste naturligtvis ut och stå där mitt i all mysig snöfrostblåst.
Det var såååååååååå
Vackert.
 
 
Lite jul finns kvar.Julstjärnorna.


Min utejulgransfot är kvar, det är en gammal stol.
Jag ställde bara en gran där och en gammal stol som stöd, simsalabim så blev det en julgransfot.


Innomhus kan man tro att det är jul igen, men så är det inte.
Två dagar före jul fyller jag år, var jul, verkar det som.
Då fick jag en knoppande amaryllis av min dotter, nu blommar den, som en vacker fröjd för ögat.
Stöket i bakgrunden bjuder jag på, det här är ju egentligen ingen inredningsblogg, utan en vara människa blogg. Då behöver jag ju inte leva upp till att det ska vara fint,hos mig.
Hos mig är det allt i en enda blandning.
Mest fotoblogg, men jag älskar ju förstås att titta på alla inredningsbloggar.
Tackar er andra som bjuder mig på inspiration.


 
 Så här ser amaryllisen ut i närbild. Kram på er alla Ska snart hälsa på er.
 Det ska bli så roligt att se vad ni hittat på.
 Zara

fredag 15 januari 2010

Frosta dig. Sa naturen. Frost. Frost. Frost.


Frost.


 
Mera frost.


Ännu mer frost.


Extra mycket utsmyckning i min altanljuskrona.


Ljuskronan och Landet Narnia liknande bakgrund, eller ännu vackrare.
Helt sagolikt vackert, med all frost, i Zaralandet.


Närbild på frostljuskronan.
Klicka gärna upp bilderna.
Kristallerna syns ännu mer.


Tänk vad naturen kan åstadkomma, inget vi kan åstadkomma hur vi än försöker, eller hur.
Titta hur smyckad ljuskronan blev av naturen.
I dag så visade naturen sig i en av sina mest bedårande vackra sidor, allting var som inbäddat i ett sagolandskap.
Min lilla ljuskrona hade fått så vackra kristaller, skogen stod i de mest bedårande kristallflor.


Ut genom ett fönster på övervåningen såg det ut så här. Jag bor verkligen in bland träden.


Från samma fönster.


I kväll när jag varit bort och kom hem fotade jag denna bild med mobilen, till och med kransen var smyckad.
Över en natt förra natten så blev allting så frostigt, och så såg det ut när ljuset kom, då såg jag frosten, så himla vackert.
Sköt om er.
Kram Zara

onsdag 13 januari 2010

Kaffeutmaningen.


Tre damer dricker kaffe i bersån.
De har en fin kanna och koppar, kaka, vackra klänningar och
härlig sommar, med blomster i bakgrunden, det är nästan så man blir lite avis på dem, eller hur.
Ja det är väl en sekelskiftesdröm, förra seklet.
Så sitter de där och dricker sitt kaffe varje dag i mitt kök på min kaffeburk.

Jag har haft burken i 20 år och minns inte ens var jag köpte den, trycket är nog en kopia från nån gammal burk.


Så här ser då min burk ut.
Ibland har jag packat bort den, blivit trött på den, ett tag fanns en sån där fin(tät ) Tupperware, burk, men den vart så ful, så jag plockade bort den.
Ja numer finns det ju väldigt vackra burkar med gråvitt tryck, men
den här börjar ha kultstatus hos mig nu.


Burken rymmer precis ett halvt kilo utan att skräpa.
Ibland köper jag bönor och då mal jag dem i denna som fungerar perfekt trots alla skavanker, den har jag
Haft jättelänge, och några före mig.
Utmaningen om kaffeförvaringen kommer från Lotta med bloggen Livets Väv.
Lotta undrade om vi dricker kaffe med salt. Mja........inte då jag i alla fall.
Det är den Samiska befolkningen som, dricker med salt eller gjorde, vet inte hur de gör nu.
Själva anledningen till det har jag inte koll på men så här har jag hört.
Man saltade inte för smaken och inte så mycket bara några korn, det ska ha varit för att rena vattnet, det är det enda jag har hört.
Sen så är/var ju Samerna ett nomadfolk så då kan man ju tänka sig att det inte alltid gick att få tag på källvatten, så man blev kanske tvungen att ta vatten som inte alltid var klart,(egen teori).
Själv dricker jag kaffe som är bryggt i en OBH. Nordica.
Gärna med något gott till.
Jag dricker Zoegas mollbers blandning.
Och svart, och starkt ska det vara.
Teburkar har jag inte, bara pås-te och löste i påsar för kannan.
Tack Lotta för utmaningen, den gillade jag.
Den går vidare till bloggen Tjernhus, som Monica har.
Sen går den vidare till
Elin med bloggen
Sen känns det som om
alla redan haft den, men om du som läser detta och inte gjort det så får du den av mig.


Ljuset har börjat anlända, de här dahliorna plockade jag in i sommar och har varit nära att slänga flera gånger, men de är liksom läckra med sina skruvade torkade former.


Ute på altanen hänger min gamla julkrans, den har hängt ute ett helt år, och får vandra runt lite.


 
Slutar med två dagens väderbilder.
Så vackert i dag.

Sköt om er i cyberrymden.





lördag 9 januari 2010

Lite blandad kompott.




Julgardinerna borta, nu ska Tomten packas bort. Målade tomten för några år sen, inte så värst seriöst,
 lite snabbt och slarvigt, men som nån slags dekoration får den väl duga..

Solen har börjat lysa in lite grann.


Den lyser på allt mitt tjorv, min lilla ängel som jag gjorde för några år sen ska också packas bort.


 
Mina glas badar i solljus, man får hoppet åter.


I rummet som inte är klart, har jag hängt några gamla gardiner slarvigt och där visar solen sina första små strålar.


Även ute på snön så når solen fram på några ställen.


Ännu är mina gamla röda julstjärnor kvar, de är dessa som familjen alltid ska ha, det är av en gammal sort som inte säljs numer, kanske kopior.


Det här ska ju också bort, det är en liten stjärna som är sydd på mitten, sen viker man ut den, tror den kommer från 50-talet.


Sista tomten som ska bort, jag gillar julsaker, men ljuset ännu mer, och nu vill man få bort allt jul, utom granen.
Jo lite bloggtorka kanske det är.
Inomhus är man ju lite väl mycket nu, vi har bara 25 minus i dag, det blir nog varmare, snart.
Kram Zara
                                                                                

onsdag 6 januari 2010

En sommarberättelse, och med kärlek till min kungsängslilja,


Kom som en överraskning till mig i sommar, jag satte den för två år före det, och glömde bort den, så i sommar så kom den, kunde inte tro att den skulle klara vår vinter.
Jag var sååååååååååååååå lycklig.
 
Köpte en bunt lökar hösten före,i blandad kompott, trodde aldrig att de skulle klara sig,
men oj så vackra de blev.

 
Efter ett hagel, regn och busväder så trodde jag tulpanerna skulle tuppa av, men de mådde hur bra som helst, kan man tänka sig något vackrare än vattendropparna på en blomma.


 
 
Och kolla här som kulor, magiska små minikulor av vatten.




  Sen kommer solen fram, tänk en vacker sommardag, när  solen lyser ner genom ett
lövverk och himmelen blå. Så ljuvligt.




Då ska man ha en vacker klänning och gå ut och plocka en sån här.


Nere i smedjan
smider ena sonen i värmen så det hörs över hela byn.


 
Ja så kan en helt vanlig sommardag se ut hos oss i bygden.
 
Och på ängen blommar de här otroligt superfina.
En liten sommarsaga som var sann sommaren 2009.
Kram Zara