lördag 9 januari 2010

Lite blandad kompott.




Julgardinerna borta, nu ska Tomten packas bort. Målade tomten för några år sen, inte så värst seriöst,
 lite snabbt och slarvigt, men som nån slags dekoration får den väl duga..

Solen har börjat lysa in lite grann.


Den lyser på allt mitt tjorv, min lilla ängel som jag gjorde för några år sen ska också packas bort.


 
Mina glas badar i solljus, man får hoppet åter.


I rummet som inte är klart, har jag hängt några gamla gardiner slarvigt och där visar solen sina första små strålar.


Även ute på snön så når solen fram på några ställen.


Ännu är mina gamla röda julstjärnor kvar, de är dessa som familjen alltid ska ha, det är av en gammal sort som inte säljs numer, kanske kopior.


Det här ska ju också bort, det är en liten stjärna som är sydd på mitten, sen viker man ut den, tror den kommer från 50-talet.


Sista tomten som ska bort, jag gillar julsaker, men ljuset ännu mer, och nu vill man få bort allt jul, utom granen.
Jo lite bloggtorka kanske det är.
Inomhus är man ju lite väl mycket nu, vi har bara 25 minus i dag, det blir nog varmare, snart.
Kram Zara
                                                                                

onsdag 6 januari 2010

En sommarberättelse, och med kärlek till min kungsängslilja,


Kom som en överraskning till mig i sommar, jag satte den för två år före det, och glömde bort den, så i sommar så kom den, kunde inte tro att den skulle klara vår vinter.
Jag var sååååååååååååååå lycklig.
 
Köpte en bunt lökar hösten före,i blandad kompott, trodde aldrig att de skulle klara sig,
men oj så vackra de blev.

 
Efter ett hagel, regn och busväder så trodde jag tulpanerna skulle tuppa av, men de mådde hur bra som helst, kan man tänka sig något vackrare än vattendropparna på en blomma.


 
 
Och kolla här som kulor, magiska små minikulor av vatten.




  Sen kommer solen fram, tänk en vacker sommardag, när  solen lyser ner genom ett
lövverk och himmelen blå. Så ljuvligt.




Då ska man ha en vacker klänning och gå ut och plocka en sån här.


Nere i smedjan
smider ena sonen i värmen så det hörs över hela byn.


 
Ja så kan en helt vanlig sommardag se ut hos oss i bygden.
 
Och på ängen blommar de här otroligt superfina.
En liten sommarsaga som var sann sommaren 2009.
Kram Zara
  
                                                                           

söndag 3 januari 2010


Hej på er, nu tror ni väl att jag somnat, ja jag kanske somnade till här i vintermörkret, drog igen gardinerna, och kurade i värmen, med kölden utanför, och mörkret.
Men visst blev det nyårsfirande hos mig med, vi gick till min älskade dotter, en promenad på ca 1 km.
Där väntade en härlig middag.


I hennes söta kök, vid hennes stooooora fina gamla antika bord.
 
Min dotter gillar bland annat 40-talsgrejor, se så snygg spegel,med riktigt handslipat glas, med vackra liljekonvaljer, klocka.från sekelskiftet, Ljuskronan gjorde jag till henne för många år sen, den rymmer 10 st ljus, så härligt när alla är tända.
Hon köpte svarta till den här, vågat, och jag tyckte om det.


Vi skålade så klart, som alla andra.


Här syns en del av oss, som skålar och önskar varandra ett riktigt gott nytt år.


Min dotters gran, jag gillar granar de är såååååååååå vackra.


En liten titt in i hennes kök.


Hemma igen.Nästa dag.
 
Vi tänder massor av ljus nu, så får vi extra värme, från dem.
Den riktigt ruffiga gamla stolen helgillar jag,men skabbig gammal toa(stolen står inne i toaletten) gillar jag inte, vi behöver renovera.
Men tiden går ju så fort.


Ute är det så kallt, och allting har fått snö, mina dekorationer är dekadenta, inte så värst fint, det hamnar ofta saker som inte hör dit, som limtvingar.
Fotat genom fönstret.


Mina julsaker är kvar. Den här granen sågade jag till en gång med bandsågen, och målade, av ett gammalt grånat trästycke från en ladugård, som jag äger, en fallfärdig.
Baksidan är grånad, och den här sidan målade jag.
Jag gillar tanken på att virket använts, tjänat ut, och ännu är så fint, känslan av att hålla i en sån där träbit.
.
Den här granen ritade jag,för länge sen, sedan böjde jag stålet, svetsade och målade,klurade ut hur allting skulle få balans och hållfasthet, foten blev jag nöjd med, jag skulle göra fler och sälja men det blev bara en.
Tavlan på tomten i bakgrunden målade jag en gång från fantasi, för att få en jultavla, den ska nu bort snart.
Soffan som är en gammal släktsoffa, avlutade jag dumt, förut, så jag målade den med en ljus färg och målade blommor på.
När jag ser mig omkring så har jag visst gjort det mesta, men inte förrän nu när jag visar det, så tänker jag på det, massor av saker har jag gjort.
                        Ljuskronan här också, kanske lite för många krullar, kan jag tycka så här efteråt.
                         Men jag har gjort en enkel variant också. En som jag inte äger någon av själv längre..


 

Och där syns jag i pumlan.
Min älskade gran får vara kvar, men krubban som ser ut som nedan, på framsidan, packas bort, för många saker kan man inte ha framme.



Men visst är bilden fin på framsidan av madonnan och barnet, här är krubban hopfälld.
Ja, jag fotar inne nu när det är kallt så det blir lite trist och ensidigt, men snart blir det nog varmare och nån skidtur, hoppas vi.
Kram till er godingar.
Zara



onsdag 30 december 2009


För ett år sedan på nyårsafton såg det ut så här hos oss, kl var då 13,18.
Ett riktigt naturskådespel.


Ett litet fyrverkeri, som sköts upp här.
Ja alla firar vi det nya året, dagar läggs till år, år till decennium,osv,osv.
Knappt märker man hur tiden liksom sakta, barmhärtigt smyger sig framåt.
Hann jag det jag skulle i år. Njaeeeeeeeeee.....................
Kanske inte alls.
Det känns mer och mer viktigt att selektera.Men inte någon lätt uppgift.


Som en rök är ett människoliv,står det skrivet, hur väl begriper jag inte det nu.
I min ungdom föreföll det som om vägen låg öppen, bred, jämn och lugn,
nu känns det mer som om det går lite knaggligt och i uppförsbacke.
Ändå så gillar jag läget.
Det blåser liksom en ljum och härlig sommarvind i backen.
Löven prasslar i vinden.
Det doftar gott, och själen ler.
Så med tillförsikt tänker jag klättra upp på nästa backe, vem vet jag kanske till och med går upp på ett höööööööööööööögt berg, i den behagliga värmen.
Kärleksberget.


Kanske stegen skulle bli kvickare om jag uteslöt, det här, men jag är osäker................


Men hur det än blir så kommer ljusen tillbaka och
även vårljuset, precis som det alltid har gjort, så länge som min vandring pågått.



Visst är det vackert med både stearinljus och själsligt ljus, och allting smälter samman i en dröm, eller en väv,
livets väv, men ännu, har jag berg att bestiga.


Jag glädjs åt ljuset, tänk så här lyser det in på min värd i mitt kök snart,
och det är trevligt att några av er kommer att hälsa på i min lilla värd.
Hoppas ni får många vackra sommarbriser i ert liv i år.
Må många mjuka varma kärleksvindar smeka era kinder, även om vägen är dammig och backig ibland.
Må eran själ le vid tanken på kärlekens vind.
Kram Zara

tisdag 29 december 2009

Julen förbi, snart det nya året här.


Den köptes för ca 20 år sen i en gammal butik, hopfällbar.Ska snart packas bort igen.


Lite blandade bilder.Den lilla bilden är jag och min man, när vi gifte oss, ringarna ligger under,
Jag kan inte ha dem, just nu, är jag för tjock.


Pumlor i ett nysilverfat, ofta så slänger jag ner nåt så här, i hastigheten, nu ska det snart bort.


Julgranen får stå kvar rätt så länge hos mig, så länge den inte barrar.


Jag har släppt ner spetsen, coolt, tycker jag med tyger som ligger som slöjor.


 
Ute är det minus 20 grader, fortfarande.


I februari förra året såg det ur så här, ser ni ljuset, har återvänt, snart snart så är vi där.


Med min sista frostbild vill jag hälsa er alla och det nya året välkommen.
Kram mina vänner, från Zara
Ha en riktig härlig helg.
Utan nyårslöften.
De är så svåra att hålla.
Håller ni med?