House of chandeliers and vintage.

onsdag 30 december 2009

För ett år sedan på nyårsafton såg det ut så här hos oss, kl var då 13,18.

Ett riktigt naturskådespel.

Ett litet fyrverkeri, som sköts upp här.

Ja alla firar vi det nya året, dagar läggs till år, år till decennium,osv,osv.

Knappt märker man hur tiden liksom sakta, barmhärtigt smyger sig framåt.

Hann jag det jag skulle i år. Njaeeeeeeeeee.....................

Kanske inte alls.

Det känns mer och mer viktigt att selektera.Men inte någon lätt uppgift.

Som en rök är ett människoliv,står det skrivet, hur väl begriper jag inte det nu.

I min ungdom föreföll det som om vägen låg öppen, bred, jämn och lugn,

nu känns det mer som om det går lite knaggligt och i uppförsbacke.

Ändå så gillar jag läget.

Det blåser liksom en ljum och härlig sommarvind i backen.

Löven prasslar i vinden.

Det doftar gott, och själen ler.

Så med tillförsikt tänker jag klättra upp på nästa backe, vem vet jag kanske till och med går upp på ett höööööööööööööögt berg, i den behagliga värmen.

Kärleksberget.

Kanske stegen skulle bli kvickare om jag uteslöt, det här, men jag är osäker................

Men hur det än blir så kommer ljusen tillbaka och

även vårljuset, precis som det alltid har gjort, så länge som min vandring pågått.

Visst är det vackert med både stearinljus och själsligt ljus, och allting smälter samman i en dröm, eller en väv,

livets väv, men ännu, har jag berg att bestiga.

Jag glädjs åt ljuset, tänk så här lyser det in på min värd i mitt kök snart,

och det är trevligt att några av er kommer att hälsa på i min lilla värd.

Hoppas ni får många vackra sommarbriser i ert liv i år.

Må många mjuka varma kärleksvindar smeka era kinder, även om vägen är dammig och backig ibland.

Må eran själ le vid tanken på kärlekens vind.

Kram Zara

tisdag 29 december 2009

Julen förbi, snart det nya året här.

En gammal julkrubba från auktion.

Den köptes för ca 20 år sen i en gammal butik, hopfällbar.Ska snart packas bort igen.

Lite blandade bilder.Den lilla bilden är jag och min man, när vi gifte oss, ringarna ligger under,

Jag kan inte ha dem, just nu, är jag för tjock.

Pumlor i ett nysilverfat, ofta så slänger jag ner nåt så här, i hastigheten, nu ska det snart bort.

Julgranen får stå kvar rätt så länge hos mig, så länge den inte barrar.

Jag har släppt ner spetsen, coolt, tycker jag med tyger som ligger som slöjor.

Ute är det minus 20 grader, fortfarande.

I februari förra året såg det ur så här, ser ni ljuset, har återvänt, snart snart så är vi där.

Med min sista frostbild vill jag hälsa er alla och det nya året välkommen.

Kram mina vänner, från Zara

Ha en riktig härlig helg.

Utan nyårslöften.

De är så svåra att hålla.

Håller ni med?

fredag 25 december 2009

Julen

Julhandeln i stan, såg ut så här.

Hemma igen,mattan blev färdigvävd, knuten och används som julmatta.

Några ville se hur den blev, så här blev den.

Som fjärilar av spets som dansar omkring, på den.

Mattan under granen har stått i ett hus där kvinnan endast använt riktiga juljus i granen i alla tider, hos mig fick den nytt modernt liv.

Tippar gjord på 30-talet.

Jag hann inte väva ut hela väven men det sköt jag åt sidan tills efter jul, man ser ena hörnet.

Granen rymdes ändå.

Pumlor, pumlor i massor, älskar pumlor,(kulor har jag nyss lärt mig att det heter söderut)

Lite blandat pynt i en korg.

Jag har ett lite fönster i hallen in mot köket, som jag satte in för säkert 15 år sen.

Genom det ser man många ljuskronor,det är inte för inte bloggen heter som den gör.

Man ser också julens stök och ännu en ny lampa med prismor, en julklapp av min dotter, som vet att jag behöver ljuskronor,(skämt)gillar dem, inte behöver.